GLAS 1
gånger mer solenergi in i rummet på sommarmorgone
n. Med övertemperaturer som följd. Det skulle suttit ett ljust solskyddsglas i fönstret om det vetter mot ost, syd eller väst för att balansera persiennen. Kanske skyndar vi iväg och köper en mobil luftkonditioneringsenhet? Klimatsmart med ljus solskyddsfilm En bättre åtgärd än persienn är att sätta en invändig solskyddsväv. Men har man inte solskyddsglas föreligger en risk för termiskt bräckage på insidan. Istället rekommenderar vi att man monterar en ljus solskyddfilm på utsidan av isolerglaset. Filmen motsvarar i många fall helt den prestanda man får från fönsterleverantörers solskyddsalternativ för såväl dagsljus som solvärmebroms. Och solskyddfilm har ett försumbart koldioxidavtryck jämfört med en ny isolerruta – klimatsmart! Solskyddsfilmen sitter på sidan ett och en normal solskyddscoating sitter på sidan två av ytterglaset. Det innebär att ytterglaset värms upp mer vid användande av solskyddsglas än av solskyddsfilm. Isolerglaset värms upp mindre och pumpeffekten minskar något. Risken för kondens inuti isolerglaset är alltså inte större om man sätter en solskyddfilm över hela ytterglaset än om man väljer solskyddsglas. Monteringstekniska kommittén bör alltså råda Planglasföreningen att utvidga isolerrutans kondensgaranti så den omfattar utvändig solskyddfilm. För att stänga ute ännu mer värme kan solskyddsfilmen kombineras med invändig solavskärmning, filmen har i princip eliminerat risken för sprickbildning på innerglaset. Här tycker vi olika, Niklas monterar gärna en kraftfullare film, men Oskar vill bibehålla en ljustransmission över 60 %. Vad är solskyddsfilm och vad ska vi använda den till? Olika slutsatser för samma resultat Oskar är en stark förespråkare av dynamiska lösningar för att rädda dagsljus, Niklas är mer statisk. När ett solskyddsglas inte räcker till vill Oskar komplettera med en invändig solavskärmning i form av en rullgardin, gärna motoriserad och automatiserad. Niklas kan nå samma effekt med en kompletterande utvändig solskyddsfilm. Det är upp till var och en att välja den lösning som passar hen bäst. Glasbranschen måste anpassa sig till att glaset inte ensamt kan lösa problem med termisk komfort. Fönstret/fasaden är en del av ett komplext system som även omfattar solavskärmning, ventilation och eventuell kylanläggning. Byggreglerna har skruvats så hårt att systemet måste analyseras på produktnivå för att klara kraven till rimligt pris. Förutom att tillåta utvändig solfilm måste man också acceptera att invändig solavskärmning skall hängas så nära glaset som möjligt för bästa effekt. Systemleverantörerna har utmärkta lösningar på gång här och ett solskyddsglas eller en solskyddsfilm minimerar riskerna för sprickor. Tillverkare av solskyddsfilm måste bli bättre på att göra sina produkter tillgängliga för de som bygger system för termisk komfort. Glas och solavskärmning finns tillgängliga i freeware som SSF ESBO. Om även solskyddfilmerna ansluter sig till det verktyget så kan en energikonsult noga analysera dess effekter på termisk komfort. Och då blir de en del av verktygslådan för certifieringssystem som Miljöbyggnad. / GLAS 4.2021 63