Tidningen Energi 1
Vill få med fler i energisystemet Optimerad energ
ianvändning med AI-hjälp och mycket solelslösningar. För Riksbyggen är energifrågan en central del under ständig utveckling. Det säger företagets energi- och miljöchef Mari-Louise Persson som gärna ser att fjärrvärmeföretagen moderniserar sig och skapar mer enhetliga taxor. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: EVELINA CARBORN L ångsiktighet, Trygghet och Koope ration. Namnen på möteslokalerna i Riksbyggens huvudkontor vid Kungsbron i centrala Stockholm slår fast några av kärnorden i företagets verksamhet – alltsedan starten på 1940-talet. Då grundades Riksbyggen av byggfacken inom LO som ett svar på den bostadsbrist och handlingsförlamning som rådde under krigsåren. Uppgiften var att bygga fastigheter, starta bostadsrättsföreningar och förvalta dessa. Och denna kärnuppgift gäller fortfarande. Idag förvaltar Riksbyggen runt 200 000 bostadsrätter i 4 300 bostadsrättsföreningar samt ytterligare 100 000 hyresrätter. Man skulle kunna lägga till ett ord på mötesrummen: innovation. Ett exempel är Brf Viva i centrala Göteborg. Här finns solceller, smarta avfallssystem, mobilitetslösningar, odlingslotter och ett batterilager med återbrukade bussbatterier från Volvo som kan laddas med den egna solelen och som installerades 2018. – Ja, den föreningen har vunnit många priser. Där ville vi ha med alla aspekter av hållbarhet: sociala, ekonomiska och ekologiska, säger Mari-Louise Persson, energi- och miljöchef på Riksbyggen – Men vi vet ännu inte hur vi ska gå vidare med batterilagret. Vi utvärderar det fortfarande och är i slutfasen av en rapport. En slutsats är i alla fall att batterierna håller bättre än vi trodde. Liksom för alla fastighetsföretag har energifrågan singlat upp högt på agendan för Riksbyggen i takt med ökade energipriser. En central del handlar om att hjälpa till att optimera energianvändningen i bostadsrättsföreningar – Det är en ganska stor digital resa som vi påbörjat. Vi bygger en ny struktur för mätning och analys som vi implementerar nu. Och har också lanserat en ny tjänst: energiförvaltning. Häri ingår en utredning med åtgärdsförslag, en investeringsplan och slutligen en löpande energioptimering av fastigheten. Potentialen är stor – mellan 20–50 procent av energianvändningen skulle kunna kapas beroende på utgångsläget. Om alla 4 300 föreningar gjorde slag i saken skulle det motsvara 1 000 GWh, enligt Riksbyggens beräkningar. – Det finns ett stort intresse bland föreningarna, men det kan ibland ta tid innan de tar beslut om åtgärderna. Hittills har ett 100-tal föreningar beställt kartläggning varav hälften är under utförande 2022, säger Mari-Louise Persson. Energioptimeringen sker med ett egenutvecklat AIsystem som genom givare i fastigheten lär sig hur huset fungerar och anpassar värmestyrningen utifrån husets värmetröghet, väderprognoser, innetemperatur etc. – Men en utmaning för effektiviseringen är att fjärrvärmetaxorna ser så olika ut. Det finns säkert TIDNINGEN ENERGI NR 4 2022 15