Tidningen Energi 1
N 30 NR 4 2022 TIDNINGEN ENERGI är vi rullar in i
Ludvika ser vi kommunens landmärke på långt håll: Krafttanken – en container med två stora rör som sticker ut i fronten, med ett bolliknande föremål på var sin spets. Det ser ut lite som en jätteinsekt från en gammal science fiction-film. Ursprungligen skulle detta plåtfodral ha använts för världens största transformator, som tillverkats hos den lokala industrijätten Hitachi Energy, men fodralet var för stort för att transporteras och blev kvar i Ludvika. Istället inrymmer det nu, sedan 2019, ett batterilager som utgör kärnan i det mikronät som byggts upp i kommunen. Nätet inkluderar även solkraftsanläggningar på ett par kommunala tak och Ludvika kraftstation (3,5 MW), det lokala vattenkraftverket mitt i stan. I projektet, som drivs av det regionala utvecklingsbolaget Samarkand2015 (se artikel intill), ingår förutom kommunen och Hitachi Energy även det regionala energiföretaget VB Energi, VB Kraft plus ett antal andra aktörer. Tanken är att kunna utnyttja detta system för ödrift – om region- och stamnätet faller ifrån. Då finns möjligheten även till dödnätsstart. – Vi är den första kommunen som har fossilfri ödrift vad jag vet. Det känns viktigt att jobba med gemensamma utmaningar och hitta hållbara lösningar tillsammans, säger Malin Wallenberg, vd på VB Energi när vi går in i tanken. Här inne finns ett batterilager på ett par hundra kWh, växelriktare, transformator och styrsystem. – Krafttanken är ett multifunktionellt energilager som kan försörja samhällskritiska funktioner med el genom att starta igång det närliggande vattenkraftverket, säger Malin Wallenberg. Men det återstår fortfarande tekniska utmaningar för projektet, som även finansieras av Energimyndigheten. – Det blir stora svängningar när vi testat det. Vi jobbar för att få ordning på frekvensen. Det är svårt att stabilisera den när det är så små nät. Men på sikt kan vi nog lägga till fler av våra vattenkraftverk till nätet, säger Mattias Holmström, vd på VB Kraft, kommunens elproduktionsbolag. Att den 75 ton tunga plåtlådan skulle användas för detta ändamål var inte alls givet på förhand. Det var Hitachi Energy som tog kontakt med Samarkand2015 och frågade om de ville ta hand om lådan. – Vi visste ju egentligen inte alls vad vi skulle göra med lådan, men jag tänkte att vi kommer nog på något, säger Lars Lindblom, vd på Samarkand2015, med ett skratt. V i åker vidare ner till Ludvika kraftstation, som varit i drift alltsedan 1902 vid Ludvika ström. Vattnet kommer från sjön Väsman och leds i en drygt 300 meter lång tunnel ner till anläggningen, vars senaste turbintillskott – Tor – är från 2007. Denna oktoberdag är det dock tyst och stilla inne i turbinhallen, i den stiliga tegelfastigheten. – Det har regnat lite för lite i år. Vi sparar vatten och kör igång i november, säger Mattias Holmström. I ett sidoflöde, några kilometer nedströms, ligger Hällsjöns vattenkraftstation, som också ägs av VB Kraft. Här byggdes kraftverket redan 1893 tillsammans med världens första kommersiella 3-fasöverföring av el, där leveransen gick till Grängesbergsgruvan, 15 kilometer bort. Inte för inte brukar Ludvika kallas för elens vagga. Ledningen till Grängesberg var Aseas första order (Allmänna Svenska Elektriska AB), och några år därefter, 1900, grundades Elektriska AB Magnet av Ludvikabon Carl Roth – ett företag som senare köptes upp av Asea och blev en central del för företagets snabba utveckling. De tekniska landvinningarna här i södra Dalarna lade grunden till ABB och givetvis till Hitachi Energy, som idag tagit över stafettpinnen för den globala starkströmsaffären. Vid årsskiftet ska de japanska ägarna köpa ut de sisMalin Wallenberg, vd på VB Energi, Mattias Holmström, vd på VB Kraft, och Petra Holmlund, kommunikatör på Samarkand2015.