Omtanke 1
MOTIVERANDE SAMTAL Så leder du ett motiverande sa
mtal Att samtala med personer med autism och adhd kan vara en utmaning då man inte tolkar och behandlar information på samma sätt. Här får du goda råd. TEXT: LIRIA ORTIZ, ANNA SJÖLUND Personer med autism och adhd har ett annorlunda sätt att uppmärksamma och bearbeta information. Det är därför viktigt att man i sin yrkesroll möter dessa personer på ett sätt som kan göra samtalen begripliga och relevanta, vilket kanske inte alla gånger är helt enkelt. I slutat av förra året släppte därför beteendevetaren Anna Sjölund och psykolog Liria Ortiz boken ”Motiverande samtal vid autism och adhd” en handledning i samtalsteknik. – Vi har sett ett stort behov av en handbok om motiverande samtal (MI, motivational interviewing) vid autism och adhd. Personal i de många verksamheter vi mött har ofta lärt sig att använda antingen tydliggörande pedagogik eller motiverande samtal i mötet med sina klienter, säger Liria Ortiz och Anna Sjölund i förordet till boken. – Tydliggörande pedagogik innebär att man kompenserar för bristande funktionsförmågor med hjälp av olika visuella tekniker, för att på så sätt göra det som sker i omgivningen begripligt och hanterbart för klienten. MI handlar om att hjälpa klienten att hitta sin egen motivation till att göra något, man samarbetar och utforskar personens egna behov. – MI och tydliggörande pedagogik kompletterar varandra mycket väl, anser vi. En huvudregel när man använder MI och tydliggörande pedagogik tillsammans är att man minskar på pratet och istället i högre grad använder visuella kommunikationstekniker. Att motivera inför förändring kräver också att du kan förstå hur klienten förstår och då kan stötta personen ifråga i arbetet med att göra förändringen hanterbar. Liria Ortiz och Anna Sjölund har valt att använda begreppet funktionsskillnader istället för det mer gängse funktionsnedsättningar. – Att ha autism, adhd och närliggande funktionsskillnader innebär att man har ett annorlunda sätt att uppfatta, bearbeta och tolka information. »Annorlunda« betyder inte alltid att det sätt man uppfattar något på är fel eller innebär att man har en nedsatt funktionsförmåga. I vissa avseenden kan ett annorlunda sätt att uppfatta saker på också leda till styrkor, att man vågar gå sin egen väg, kan se sådant som andra inte uppmärksammar, är mer kreativ, har en större uthållighet med mera. Som samtalsledare är det i mötet med denna målgrupp därför viktigt att både stödja klienterna att se och tillvarata sina styrkor och som samtalsledare kompensera för nedsatta funktionsförmågor. Här är några av deras bästa råd från boken: TA ETT STEG I TAGET. Som samtalsledare vill du förstås alltid klienten väl, ibland kan det leda till att du vill hjälpa klienten att genomföra flera förändringsområden parallellt. Man bör dock vara mycket försiktig med att arbeta med många förändringsområden samtidigt. Att vara ett stöd för klienten när det gäller att prioritera vad som är viktigast att börja förändra kan vara ett mycket viktigt första steg. Om du i rollen som samtalsledare går för snabbt fram kan det leda till att du lägger på klienten en kravkänsla som påminner om tidigare misslyckanden. Om detta händer är det viktigt att du kan backa i förändringssamtalet. VÅGA BE OM URSÄKT. Om du märker att du har gått för fort fram och det finns en risk att klienten kommer att känna sig misslyckad kan du använda dig av »förlåtmetoden«. Du ber helt enkelt om ursäkt för att du har gått fram för snabbt och tar ansvaret för att för många förändringsområden har lagts fram för tidigt. Det är inte rimligt att genomföra många förändringwww.ssil.se | 21