Omtanke 1
AKTUELLT Svår arbetssituation för skolkuratorer Å
tta av tio skolkuratorer i Västra Götaland känner sig ensamma med ett stort ansvar i arbetet. Arbetsbelastningen ökar och den främsta anledningen är att allt fler elever behöver stöd. Det framgår av en ny undersökning baserad på intervjuar av 96 skolkuratorer från Akademikerförbundet SSR. Runt hälften av skolkuratorerna i Västra Götaland har ansvar för över 500 elever. De har svårt att räcka till, visar undersökningen. Arbetet är till stor del akutstyrt och åtta av tio skolkuratorer säger att de inte hinner med det förebyggande arbetet i den utsträckning de vill. Hela 70 procent uppger att arbetsbelastningen har ökat det senaste året. De tre främsta orsakerna till det är fler barn med behov av stöd, fler akuta elevärenden och ökade problem kopplade till sociala medier. Merarbete på grund av ensamkommande barn eller barn i nyanlända familjer ställer också ökade krav på elevhälsan. Drygt hälften av skolkuratorerna uppger att det bidrar till att arbetsbelastningen ökar. Ett riktmärke enligt SSR är att varje skolkurator bör ha ansvar för högst 300 elever. Hemvården i Landskrona startar specialteam För att bli ännu bättre på att hjälpa människor med kognitiv svikt och psykisk ohälsa startar hemvården i Landskrona ett unikt specialteam. Det unika med specialteamet i Landskrona är inriktningen på både psykisk ohälsa och kognitiv svikt, såsom lindriga minnessvårigheter. Teamet ska bestå av tio undersköterskor, en demenskonsult och en specialistvägledare. Tillsammans ska de stötta de kommunala hemvårdsgrupperna för att ge personalen de bästa förutsättningarna att utföra ett gott arbete. - Vi strävar efter att ge människor bästa möjliga omvårdnad och individuellt anpassat stöd så att de kan välja att bo kvar i sitt hem så långt det är möjligt. Personer med kognitiv svikt och psykisk ohälsa har andra behov av stöd än de med till exempel fysiska funktionsnedsättningar, säger Marina Asplund, enhetschef ,hemvården i Landskrona. Genom specialteamet ska hemvårdspersonalen bland annat erbjudas handledning och hjälp att ta fram åtgärdsplaner för att hjälpa människor med psykisk ohälsa. Kriminalvården medverkar i ny tv-serie I mitten av mars var det premiär för tv-serien Min livstid där Kriminalvården medverkar. Skådespelaren och regissören Ulf Stenberg under åtta program besöker flera anstalter för att tala med intagna om läsningens betydelse. För många som sitter inne är läsförståelse en fråga om att överleva, både på insidan och i det fria livet utanför. Serien vänder sig till unga vuxna med syfte att ge insikt om vad läsförståelse betyder både för den personliga utvecklingen och för att kunna vara delaktig i samhället. – Det var första gången på häktet Österåker som jag läste ut en bok. När man sitter ensam sådär, då blir det ens enda kompis, det är det enda man har. Det är klart man testar, det är överlevnadsinstinkt, berättar Lisa som under ett år gått från att inte ha läst en enda bok till att ha läst så många att hon inte ens kommer ihåg. I ISOLERINGEN PÅ FÄNGELSER och häkten blir läsning livsviktigt för många. De läser för att fördriva tiden, fly verkligheten, drömma och känna sig fria. De läser och skriver brev för att I serien Min livstid skildrar Ulf Stenberg hur läsning och läsförståelse skapar mening, ger nya perspektiv, insikter om oss själva och vår omgivning. hålla kontakt. De läser för att kunna utbilda sig och ta plats i samhället. I åtta halvtimmesavsnitt skildrar Min livstid hur läsning och läsförståelse skapar mening, ger nya perspektiv, insikter om oss själva och vår omgivning – och möjlighet att förändra. ULF STENBERG TRÄFFAR personer som sitter och har suttit inne för att prata om vad läsning, texter och skrivande har för betydelse för dem. I unika scener från anstalterna Hall, Hinseberg, Skänninge, Skenäs och Färingsö får vi höra historier som vi sällan får ta del av. Ulf träffar bland andra Jimmie som sitter på Skänningeanstalten. Han längtar efter sina barn och läser in sagor till dem för att få vara en del av deras liv. På Färingsö avtjänar Emma ett straff för första gången. Där lär hon känna Lillemor som suttit i fängelse mer än 25 år av sitt liv. Lillemor har skrivit flera böcker, bland andra Hinsehäxan som betytt mycket för Emma. Maria var 13 år när hon dömdes för rån, idag är hon högskoleutbildad och sitter i socialnämnden i sin kommun. PROGRAMMEN SÄNDS på UR SVT1, start 16 mars, därefter på svtplay Snabb och konkret hjälp gav pris Genom ett nära samarbete mellan Närhälsans rehabmottagning och vårdcentral i Bollebygd kan nu patienter med stress och utmattningssyndrom få snabbare hjälp. Detta arbetssätt ledde till att Närhälsan Bollebygd rehabmottagning och Närhälsan Bollebygd vårdcentral har fått pris för Årets Nytänkande, 25.000 kronor. Arbetsterapeuten på reAv: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se 38 | www.ssil.se habmottagningen är ett komplement eller alternativ till vårdcentralens läkare och psykolog, och genom ett väl fungerande samarbete kommer rätt patient till rätt profession. Konceptet heter Vardagsbalans och patienten träffar arbetsterapeuten fem gånger, en timme varannan vecka. Två månader efter slutfört program görs uppföljning. – Patienten får kunskap om vad stress är och hur man påverkas, blir medveten om sitt eget beteendemönster och får konkreta verktyg för att förändra sin situation och hantera stressen, säger arbetsUlla Vegborn terapeut Ulla Vegborn, som initierat programmet. Ett besök på rehabmottagningen kostar 80 kronor och alla är välkomna att ta kontakt direkt, det behövs ingen remiss. FOTO: UR