Verkstadsforum 1
O M F O R S K N I N G & G E N E R l K R Ö N I K A
WEBB SPAN A 1. TT TA BORT HORNEN PÅ BOSKAP är en blodig och brutal process. Korna leds in i en gång, ett galler dras för bakom och ett glödande järn bränner sedan bort hornen, ett i taget. Man gör det på hundratusentals mjölkkor runt om i världen varje år för att de ska bli säkrare och lättare att hantera. Det är en otrevlig process, mest för kossan naturligtvis, men även för den som utför det och hanteringen kritiseras också hårt av djurrättsorganisationer. Men snart finns en helt smärtfri lösning. Med de genombrott vi står inför inom bioteknikforskningen kan nämligen korna genmodifieras så att de aldrig utvecklar horn. Men låt oss börja från början; 1973 planterade Herbert Boyer och Stanley Cohen från USA in främmande DNA i ett antal bakterier. Med denna genmanipulation kunde de producera insulin. Förutom ett genombrott i behandlingen av diabetes var det också startskottet för en ny industri - bioteknikindustrin. Man insåg snabbt att möjligheterna var enorma, men resultaten lät vänta på sig. I decennier var forskarna hänvisade till att använda klumpiga metoder för genförändringar, där man på måfå ändrade genom som sedan planterades in i generna på testobjekten. Eftersom man inte visste exakt vilka gener man skulle ändra på, kunde heller man inte med god precision ändra dem. Man kunde endast lägga till ny DNA, inte skriva över eller ta bort existerande DNA. Dessutom var processen mycket tidsödande. Med kirurgisk precision. 2013 avslutades ett gemensamt forskningsprojekt mellan bland annat University of California, Berkeley, Harvard och MIT (Massachusetts Institute of Techno logy) som tog fram en gen-editerings teknik kallat CRISPR (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats, se bilden ovan). Tekniken löser alla de problem som 70-talets forskare brottades med. Nu kan man enkelt, billigt och snabbt både lägga till, ta bort och skriva över specifik DNA i ett genom. Återigen är förhoppningarna enorma och den här gången verkar man få resultat. Sickelcellanemi är en genetiskt betingad sjukdom med potentiellt dödlig utgång som slår mot de röda blodkropparna och bland annat gör en person mycket infektionskänslig. Den beror på enbart ett enda baspar av de tre miljarder som utgör en människas genom. En sådan sjukdom skulle kunna botas med CRISPR genom att stamceller från patientens ryggmärg tas ut, programmeras om, odlas och återplanteras. Fördelar och etiska frågor. Att kunna bota kroniska sjukdomar och skapa kor som inte behöver avhornas är förstås fantastiskt. Men hittills har genmodifierade genombrott haft svårt att 2. 3. Om GENETISK PROGRAMMERING som ändrar livets kod... Projekt CRISP ta sig ut på marknaden. Debatten om genmodifierade grödor har lett till en återhållsam politik och en skeptisk allmänhet. Självlysande fiskar, tomater som aldrig ruttnar och får som producerar absurda mängder ull har inte bidragit till att ge den seriositet som branschen skulle behöva för att få genomslag. I dagsläget menar flera framstående amerikanska forskare och debattörer att ett tillvägagångssätt där man tillåter gener inom samma art att kopieras fram och tillbaka vore både etiskt och i dagens lagrum lagligt. En del går så långt som att säga att det vore direkt oetiskt att inte tillåta denna artbegränsade genmodifiering och hänvisar då exempelvis till kor utan horn. O 10 I VerkstadsForum CH INTE BLIR DE ETISKA ASPEKTERNA ENKLARE när det kommer till oss människor. En person med en genetiskt betingad sjukdom, till exempel allergi, kommer sannolikt inte att bry sig så mycket om att dennes gener modifieras för att slippa besvären, givet att det kan göras på ett säkert och betryggande sätt. Men även i fall som dessa blir diskussionen snabbt svår. Vem äger de förändringar i ditt genom som en sådan procedur innebär? Du eller läkemedelsbolaget, eller kanske den person vars gen man eventuellt kopierade in? CRISPR innebär flera utmaningar för biotekniken. Det är de legala, ekonomiska och etiska frågor man står inför snarare än de tekniska, även om fler tekniska geno m - brott säkert kommer. Designade bebisar och förskjutet åldrande är inte omöjligt på sikt och skulle radikalt förändra våra samhällen. Kommer den nya tekniken att begränsas eller kommer våra barnbarn tycka att det är lika naturligt att genmodifiera sig själva och sina barn som vi tycker att det är att vaccinera sig? V AV EVA REGÅRDH, KRÖNIKÖR VERKSTADSFORUM