Kulturrådets årsredovisning 2017 1
Kulturrådets årsredovisning 2017 Vi bedömer att p
lattformarna förändrar arbetssättet för vår personal i hög grad och leder till en effektivare, mer kvalitativ arbetsprocess. 3.1.4 Omvärldsbevakning och kunskapsförmedling Ytterligare en kvalitetsaspekt är att vi kontinuerligt behöver anpassa bidragen till nya behov som uppkommer. För att vi ska kunna genomföra vårt grunduppdrag krävs det att vi har en nationell överblick för kulturområdet. Därför måste vi också samla in kunskap om hur kulturområdet ser ut. Den viktigaste källan till kunskap är de cirka 7 000 ansökningarna om bidrag som vi får in. Därtill inhämtar vi kunskap genom dialoger, samarbeten och omvärldsbevakning. Under 2017 lade Kulturrådet stor vikt vid kontakter och dialoger med företrädare för regioner, kommuner och kulturlivet. Dessa dialoger hjälper oss att göra stöden träffsäkra och anpassade till de olika områdena. Vi har även fortsatt arbetet med att bjuda in branschföreträdare och relevanta aktörer till dialogmöten och rundabordssamtal. För att komplettera bilden av bidragsmottagarnas verksamhet hämtar vi också kunskap från annat håll. Vår personal och ledamöter i referensgrupperna besöker till exempel olika framföranden och utställningar. Det gäller främst inom scenkonstområdet, men även inom bild- och formkonstområdet. Arbets- och referensgrupperna har även tagit fram rapporter om trender och tendenser inom respektive konstområde. Dessutom har det nya intranätet gett oss en bättre struktur för vår kunskapsöverföring, i och med en enklare sökfunktion för våra interna rapporter. Kulturrådet implementerade en ny omvärldsbevakningstjänst under året. Tjänsten kompletterade vår mediebevakning med sociala medier. En god omvärldsbevakning är viktig för att samla in kunskap om kulturområdet, men också för att kvalitetssäkra arbetet med rättighetsperspektiv. Vi driver ett strukturerat, målinriktat och långsiktigt kvalitetsarbete med kultur som tar upp jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, hbtq och tillgänglighet. Se avsnitt 4.8 Rättighetsperspektiv. 3.1.5 Digitalisering Kulturrådet jobbade under året med att effektivisera verksamheten genom att utveckla en ny webbplats och ett nytt intranät. Vi har även ökat vår användning av digitala verktyg och tjänster, exempelvis webbinarier, det vill säga webbaserade seminarier, där handläggare har gett information inför bidragsutlysningar. Dessutom har vårt webbaserade forum för frågor och svar använts i hög grad. Vår bedömning är att användarna har stor nytta av dessa digitala verktyg och tjänster, och att användningen kommer att fortsätta öka. Se även avsnitt 3.1.2 Strategisk kommunikation. Inom bidragshanteringen använder Kulturrådet digitala tjänster för att de bidragssökande ska uppleva en hög servicenivå, kvalitet och effektivitet. Genom att hantera bidragen digitalt blir det också enklare för oss att sammanställa resultatet, vilket ger en mer effektiv uppföljning av Kulturrådets bidragsgivning. Vårt mål är att 99 procent av alla ansökningar och redovisningar ska lämnas in via e-blanketter. När det gäller ansökningar nåddes målet nästan under 2017. När det gäller redovisningar är målet att öka antalet bidrag som redovisar via e-blankett, vilket också nåtts. Tre av fyra nya bidrag som tillkom under året har redovisning via e-blankett. Tabell 2. Andel ansökningar och redovisningar som lämnats i elektronisk form 2015–2017, procent 2017 Andel (%) elektroniska ansökningar Andel (%) elektroniska redovisningar A. Uppgiften har justerats jämfört med årsredovisningen 2016. Kulturrådet konstaterade under 2017 ett behov av en digital strategi och påbörjade arbetet med att ta fram en strategi för perioden 2018–2020. 96 75 2016 95 69A 2015 95 74 10 (72)