Kulturrådets årsredovisning 2017 1
Kulturrådets årsredovisning 2017 Tabell 21. Ansök
ningar till och beviljade bidrag inom Skapande skola och Skapande förskola 2015–2017 Beviljade ansökningar (antal) – varav skapande förskola Beviljade kommuner (antal) Beviljade fristående skolor/statliga skolor (antal) Sökt belopp (tkr) Beviljat belopp (tkr) – varav beviljat belopp skapande förskola Elever/barn som planeras ta del av aktiviteterna (antal) Genomsnittligt bidrag per elev/barn (kr) Tilläggsbidrag för utgifter läsåret 2016/2017 (tkr) 2017 468 75 272 124/2 281 478 187 208 10 086 885 758 211 4 266 2016 419 20 273 120/2 288 238 183 499 12 254 885 243 207 - 2015 422 18 273 128/0 282 738 189 930 10 290 830 780 229 - Av de som söker Skapande skola bidraget står kommuner för ca 90 procent, och cirka 90 procent av alla kommuner söker bidraget. Precis som de senaste åren efterlyste Kulturrådet riktade insatser till elever, exempelvis i områden där tillgången till kultur är ojämlik. Syftet är att ha fördjupade kulturinsatser för ett lägre antal elever snarare än enstaka insatser för samtliga. Kulturrådets sammantagna bild av ansökningarna 2017 är att kommuner oftast vill fortsätta inkludera alla elever i sina Skapande skola-insatser. Vanligt förekommande är aktiviteter som ska vara inkluderande och bygga på värdegrundsfrågor. En iakttagelse är att friskolorna och mindre kommuner i allmänhet tar del av det regionala kulturutbudet i lägre grad. Redovisningarna under 2017 visar få förändringar jämfört med tidigare läsår. Könsfördelningen bland kulturaktörerna är 47 procent kvinnor och 39 procent män.13 Inom Skapande skola är samarbetet mellan pedagoger, konstnärer och elever viktigt för elevers eget skapande och ökade kulturuttryck. Enligt redovisningarna har antalet kulturaktiviteter som skett i samarbete med konstnärer ökat jämfört med tidigare läsår, från cirka 75 till 80 procent. I slutet av året beslutade Kulturrådet om tilläggsbidrag till 85 skolhuvudmän från läsåret 2016/17. Dessa skolhuvudmän hade redovisat större kostnader för Skapande skola-aktiviteter än vad de mottagit i bidrag. Med tilläggsbidraget kunde vi till viss del möta behovet, genom medel som betalats tillbaka från andra skolhuvudmän. Vi bedömer att bidragsfördelningen 2017 bidragit till att barn och unga i grundskola och förskoleklass fått möta professionella kulturaktörer under sin tid i skolan. Bidraget har haft en god geografisk spridning. Besluten medverkar även till att konstnärliga och kulturella uttryck långsiktigt integreras i skolan. Kulturrådet gjorde en fördjupad granskning av 565 kulturaktiviteter som motsvarar 400 unika kulturaktörer. För 97,5 procent av aktiviteterna bedömde Kulturrådet att kulturaktörernas professionalitet kunde säkras, vilket vi bedömer vara ett bra resultat. Vår bedömning är att bidraget ger barn möjlighet att delta i och uppleva professionell kultur. Skapande förskola År 2015 ändrades Skapande skola-förordningen genom tillägget att även förskolan skulle ingå. Med det följde en tillfällig förstärkning med 10 miljoner kronor per läsår under perioden 2015-2018. Regeringsuppdraget genomfördes 2015-2016 i form av en pilotsatsning inom scenkonstområdet. Ett 20-tal kommuner valdes ut av Kulturrådet utifrån kriteriet låg tillgång till konst och kultur. Målgruppen var barn 3–5 år. Pilotsatsningen slutredovisas under 2018. Kulturrådet gav under 2017 samtliga huvudmän för förskolor möjlighet att söka bidraget inför vårterminen 2018. Huvudmännen har i ansökningarna angett på vilket sätt deras förskola/förskolor befinner sig i områden där tillgången till professionell 13. För 14 procent av dessa kulturaktörer har svaret gällande kön varit ”Vet ej” och för cirka 40 aktörer (avrundat utgör det 0 procent) har svaret varit ”Annat”. Då frågan är ny framstår det som en del av huvudmännen förväxlat kategorierna ”Annat” respektive ”Vet ej” så svaren för just dessa två kategorier är förknippade med viss grad av osäkerhet. Svaren visar överlag att kvinnor är överrepresenterade hos de kulturaktörer som anlitats inom Skapande skola. 36 (72)