Vårdguiden Tema reumatiska sjukdomar
Vårdguiden Ont i lederna
Vårdguiden Vikten av goda vanor
Vårdguiden Grönsaksguiden
Vårdguiden Våga berätta!
Vårdguiden Konsten att bli med barn
Vårdguiden Maria satte punkt för våldet
Under flera år blev Maria Blomqvist misshandlad,
kränkt och hårt kontrollerad av sin dåvarande sambo. En dag valde hon att polisanmäla honom och sätta punkt för ett helvete som pågått allt för länge. Det här är hennes berättelse. TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT M annen, vi kan kalla honom Erik, hade funnits i bekantskapskretsen sedan många år. – Han var väldigt charmig, popu lär och glad, och han var uppmuntrande och flörtig mot mig, berättar Maria. Själv levde hon familjeliv med man och två barn när hon blev passionerat förälskad i Erik och såg ingen återvändo. Skilsmässan var ett faktum. Men bakom den till synes kärleksfulle mannen gömde sig en man med enorm vrede och ett osunt kontrollbehov. Detta visade sig bara ett par veckor efter att de flyttat ihop. – Han kunde av outtalad anledning bli rasande och ta tag i mitt hår för att släpa mig längs golvet, samtidigt som han kal lade mig förnedrande saker som ”hora”, för att i nästa stund sitta ihopkrupen på golvet och gråta av ångest för att han ”äls kade mig så mycket fastän jag inte förstod det”, berättar hon. Det fanns också många tillfällen då hon blev tvingad till sex. Om hon inte ville blev hon bestraffad med slag, sparkar och kränkande ord. Maria beskriver förhållandet som en balansgång mellan himmel och helvete, där det hela tiden gällde att vara på sin vakt för att kunna förutse vad som skulle hända. – Men om det alltid skulle vara ett helvete skulle man ju inte överleva. Det är det som är det farliga, och som gör att man ändå stannar kvar i en så osund relation. När det var dåligt var det fruktansvärt, men när det var bra, så var det verkligen bra, berättar Maria. Maria och Erik hade utåt sett ett fint liv med stor bekantskapskrets och båda två hade bra jobb. Maria försökte dölja vad som pågick innanför hemmets väggar så gott det gick, även om det fanns några få hon hade vågat berätta vissa delar för. – Jag lurade mig själv och trodde att jag skyddade mig genom att inte berätta för så många, men den enda jag egentligen skyddade var honom, säger hon. Efter flera år valde hon att polisanmäla Erik, efter att han hade varit nära att köra över henne med bilen. När hon väl gjort det möttes hon av god hjälp 1177 Vårdguiden nr 1 2015 från polisen – men samtidigt av motstånd från personer i hennes bekantskapskrets. – En del personer i min närhet hade svårt att tro på mig när jag berättat vad jag levt med i flera år. Det blev jag sårad av, säger Maria. Så småningom, efter det att Maria lyckats lämna Erik, fick hon hjälp genom samtal i form av gruppterapi. Det fick henne också att förstå att hon inte är ensam. – Blåmärken och sår läker ju tids nog, men de ärr som finns på insidan, orsakade av kränkande ord, är svårare att bli kvitt ifrån. I gruppterapin fick jag hjälp att hantera det och verktyg för att kunna gå vidare, berättar hon. Erik blev häktad men blev inte åtalad, på grund av brist på bevis. Detta trots att Maria ansågs vara ”mycket trovärdig” i förhören. Det händer dessvärre allt för ofta, eftersom det sällan finns vittnen innanför hemmets väggar. Maria valde att skriva en bok om sina upplevelser, ”En vacker dag lämnar jag honom”, som ett stöd för »Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar.» andra i samma situation. Idag lever hon i en sund relation och jobbar som chef på ett företag. Där använder hon sig av sina egna erfarenheter när hon pratar med anställda och försöker att ha extra koll om någon är sjukskriven för ofta. – Det kan tyda på att någon inte har det så bra hemma, och då vill i alla fall jag känna att jag har vågat fråga, säger Maria. På frågan om hon har några tips till personer som tror att någon närstående kan vara utsatt har hon bara ett råd: – Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar. Man kan alltid fråga en person hur det är hemma. Om personen inte vill prata kanske den ändå känner att det finns någon som har sett och hört och som är redo att lyssna och hjälpa, den dagen man vill berätta, säger hon. Varför slår man? » 17 Lagar mot våld • År 1998 skärptes lagen vad gäller mäns våld mot kvinnor. Åtalspunkten grov kvinnofridskränkning, som då trädde i kraft, gäller upprepade övergrepp och kränkningar som begåtts av en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Förutom fysiskt våld ingår även psyk iskt och sexuellt våld. Brottet lyder under allmänt åtal. Det innebär att polis eller åklagare är skyldiga att utreda brottet, även om den som är utsatt inte vill det. • Sedan år 1982 faller våld på enskild plats, till exempel i hemmet, under allmänt åtal. • I början av 1980-talet ändrades lagen så att kvinnor som misshandlats inte längre kunde ta tillbaka sin anmälan. • Barn som har bevittnat brott mot en förälder eller annan närstående är också brottsoffer och har rätt till brotts skadeersättning, hjälp och stöd. • Sedan 1979 har vi förbud mot barnaga. Det innebär att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det gäller både fysiskt våld och kränkande bestraffning. • Sedan 1965 är våldtäkt inom äktenskapet straffbart.
Vårdguiden Varför slår man?
Vårdguiden Spåra smittan
Vårdguiden Inte bara tennis
Vårdguiden Starkare patienter med ny lag
Vårdguiden Aktuellt i vården