Barnböcker 2016/2017 1
HÖGLÄSNING får oss att må bra När du läser högt k
änns det bra i hela mig. Så löd meddelandet eleven skrev och som jag fick när lektionen var slut. Jag blev så innerligt glad över elevens ord. Barn och unga mår allt sämre visar undersökningar och jag tänker att en stunds högläsning inte är svaret på alla upptänkliga problem men att den ger något som vi alla behöver. När vi läser högt är vi i kontakt med varandra och får genom berättelser delta i något gemensamt och allt det som boken ger oss. Det finns all anledning att lyssna till vad barn säger att de behöver. Om högläsning får ett barn att må bra då läser jag högt. Jag funderar också över vad det är som gör att barn och unga mår bra av högläsning. En stressad artonåring berättar att hen längtar efter att ligga på sin mammas arm och bara lyssna sig liten igen, höra mammas hjärta slå, vila på bröstkorgen och känna andetagens vagga, få doften av mamma och lyssna till rösten som med en något lägre tonfall högläser något som bara är för stunden och för att få vara tillsammans. Högläsningen gör oss också medvetna om att vi är olika och det är gott att vi kan få möta våra olikheter genom att lyssna till en bok. Vi skrattar på olika ställen, vi frågar om olika saker, vi förstår händelser på olika sätt och det är som det ska vara. Vi är olika och boken låter oss upptäcka att vi är det. En flicka berättade att hennes pappa älskar att läsa samma bok om och om igen. Flickan hade lärt sig att pappans röst spricker en aning och att hans tårar rinner på samma ställe varje gång. Flickan tyckte om att pappan grät men tyckte själv inte att det var så sorgligt precis där. Hon grät på andra ställen. En annan pappa sa och att han genom högläsningen lärt känna sin son som en alldeles unik liten varelse vars humor han knappt skulle anat om de inte hade gemenskapen med boken. Vi upptäcker varandra och boken låter oss göra det, sa pappan. Andra föräldrar säger att de inte kan högläsa. De har minnen av hur de högläst inför en klass, inte för att de velat utan för att de var tvungna, och ser högläsningen som en prestation. Men barn bedömer inte. De lyssnar. Barn vill inte att vi presterar. De vill ha gemenskap, närhet och berättelser. De behöver att vi är generösa och att vi genom våra röster bär fram de innehåll som de inte kan komma åt på egen hand. Jag minns en gång då jag med andan i halsen hoppade på ett tåg, stressen pulserade i mig. Jag var sent ute. Jag slog mig ned och skyndsamt tittade jag på klockan. Pulsen hög. Intill mig satt en mamma och högläste för sitt barn. Barnets blick vandrade långt ut genom tågfönstret men såg ingenting av det som rusade förbi. Blicken var riktad inåt. In i sagan. Munnen vidöppen. Inom någon minut hade jag också fått en fribiljett in i sagans värld och till det omedelbara nuet som kom med mammans röst. Jag reste en station för långt men mötte dagen med en annan inställning. Jag kände mig bra i hela mig. Anne-Marie Körling Läsambassadör Tips! För att högläsa behöver du en bok och någon att läsa för. Svårare än så är det inte. 14