Energigas 1
Forskning & utveckling mikroorganismer som ingår
i processen till att rena biogas till fordonsbränsle, så kallad uppgradering. Erfarna biogasforskare Energigas träffar de tre forskarna Åke Nordberg, Anna Schnürer och Bo Svensson, som för dagen har samlats på Institutionen för mikrobiologi, SLU i Uppsala. De har alla ägnat en stor del av sin forskning åt biogas. Åke Nordberg, SLU och Institutet för jordbruks och miljöteknik (JTI) studerar bland annat uppgradering av biogas till fordonsbränsle. – Biogas som fordonsbränsle ger stor miljönytta, men kostnaden för uppgraderingen är förhållandevis hög. Därför gäller det att hitta enkel och ekonomiskt försvarbar teknik som passar även på mindre anläggningar på till exempel gårdsnivå, säger han. Doft av gödsel Vi går in på biogaslabbet. Här står de små rötkamrarna på lång rad och från taket hänger slangar som ska leda ut överflödig gas. En svag doft av gödsel finns i rummet. Dessa laboratoriereaktorer används bland annat för att undersöka nya substrat, det vill säga material lämpliga för rötning, och hur dessa ska förbehandlas. Listan på substrat kan numera göras lång och innehåller, förutom avloppsvatten och gödsel, även matavfall, grödor, halm, alger, restprodukter från industri och skogsbruk med mera. Livscykelanalys Flera av dagens projekt handlar också om rötresten och dess nytta som biogödsel i jordbruket. – Ett område som utvecklats under senare ”Biogasprocessen har en stor potential. Förutom att producera el och fordonsbränsle kan dess mikroorganismer troligen utnyttjas för att tillverka nya biokemikalier, som kan ersätta produkter med fossilt ursprung.” Anna Schnürer, SLU . år är systemstudier och livscykelanalys av hela kedjan, från tillverkning till slutlig användning av biogas, säger Bo Svensson. Han är professor vid Linköpings universitet, men började en gång sin forskarbana här på SLU i Uppsala. – Jag var specialelev i mikrobiologi och började med att undersöka metanflöden från torvmarker och tundraområden i början på 1970talet, berättar han. Metan är den energirika delen i biogas och kan bildas överallt där det finns organiskt material i syrefria miljöer. Steget från torven till biogasreaktorn var därmed inte långt. Viktigt känna till mikrobiologin Anna Schnürer på SLU intresserar sig också för biogasprocessen och dess mikroorganismer. – Det är mycket viktigt att ha god kännedom om mikrobiologin när man startar upp och driver en biogasprocess. De metanbildande mikroorganismerna är känsliga och behöver hanteras på rätt sätt för att må bra och jobba effektivt, säger hon. De tre forskarna ser en tydlig tendens att biogasforskningen i dag når ut till näringen och företagen mer än tidigare. – Det finns ett intresse på anläggningarna att få en så bra process som möjligt. Kommuner och företag hör av sig till oss och forskningsprojekt initieras, säger Åke Nordberg. – På så vis stärks kopplingen mellan laboratoriet och fullskaleprocessen, vilket gynnar alla parter och resurserna kan komma till direkt nytta, menar han. Internationella projekt Svensk forskning på biogasområdet har även visat sig internationellt gångbar, och flera samarbeten och utvecklingsprojekt når utanför landets gränser. – Jag bilade i USA i somras, och passade på att besöka American Crystal Sugars sockerfabrik i Moorhead, Minnesota. Deras biogasanläggning, som jag var med och initierade och som byggdes av det svenska företaget Sorigona 1978, var fortfarande i drift, säger Björn Frostell, numera professor på KTH. Framtiden då? Ja, Anna Schnürer, Bo Svensson och Åke Nordberg är ense om att det finns Björn Frostell mer att lära om biogas. – Biogasprocessen har en stor potential. Förutom att producera el och fordonsbränsle kan dess mikroorganismer troligen utnyttjas för att tillverka nya biokemikalier, som kan ersätta produkter med fossilt ursprung, säger Anna Schnürer. ÅSA JARVIS Miljörätt • energirätt Experter på tillstånds- och tillsynsfrågor box 16295 • drottninggatan 33 • 103 25 stockholM tel 08-696 95 70 • fax 08-24 35 45 • www. adv-aberg.se kontakt: advokaterna Mårten bengtsson, nils ryrberg samt miljöjuristen stefan rubenson 40 ENERGIGAS NR 3 2015 V