AMES 1
NORRKÖPING LINKÖPING Tryckt elektronik möjliggör
tidig skadeidentifiering och rehabilitering av hästar HÄLTA ÄR EN AV DE STÖRSTA utmaningarna inom hästsporten. Skadorna är som regel svåra att upptäcka tidigt, samtidigt som just tidig identifiering kan vara avgörande för att snabbt sätta in rätt behandling eller rehabilitering. Därför har teknik för att förebygga och analysera hotande skador blivit allt viktigare inom hästsporten. Ett nytt forskningsprojekt i Norrköping ska visa hur man med hjälp av flexibla kraftsensorer ska kunna upptäcka och förebygga skador hos hästar. Målet för projektet är använda tryckt elektronik för att placera tunna, formbara sensorer mellan hästens hov och sko i syfte att på sikt få fram ett hjälpmedel för att upptäcka små förändringar i hästens rörelsemönster. Om en häst rör sig annorlunda än den vanligtvis gör kan det vara ett tidigt tecken på en uppkommen skada. Sandra Pantzare och Elin Wollert är studenter från Civilingenjörsprogrammet Elektronikdesign, på Campus Norrköping. De har utvecklat systemet genom sitt examensarbete ”Wireless horse sensor system” på RISE Acreo, Tryckt Elektronik. - Det här är mitt drömjobb, att få kombinera min utbildning med något jag brinner för. Hade jag vetat om hur man kunde ta fram egna tekniska lösningar för hästar hade nog teknikintresset väckts 13 år tidigare. Att kunna bidra till att göra något bra för hästar och samtidigt inspirera ungdomar till teknikintresse känns väldigt viktigt och kul, säger Sandra Pantzare. Ett av syftena med projektet är att visa hur man kan kombinera intresset, för hästar och ridsport med teknik och forskning. Genom att engagera Källa: www.acreo.se Källa: www.tekniskaverken.se elever från Realgymnasiet (som har såväl häst, djurvård och teknik som inriktningar i sina utbildningar) i utvecklingsarbetet tillsammans med LiU, Campus Norrköping, hoppas projektparterna att projektet ska bidra till att fler tjejer att söka sig till tekniska utbildningar. Projektet är att se som en start på ett längre samarbete med syftet att just få fler kvinnor till tekniska utbildningar. Projektet kommer drivas vid den världsledande utvecklingsmiljön för tryckt elektronik, Printed Electronics Arena Manufacturing, i Norrköping. Projektet ”Skadeförebyggande sensorer för hästar” pågår mellan 13 augusti 2018 och 1 juli 2019 och finansieras av Norrköping kommuns forskningsråd. n Linköping har även som mål att andelen av kommunens personbilar som drivs med gas eller el ska öka från 28 procent år 2012 till minst 95 procent år 2020. Andelen lätta lastbilar som drivs med gas eller el ska öka från 15 procent år 2012 till minst 50 procent år 2020. n Linköping är Sveriges tredje bästa elbilskommun LINKÖPINGS KOMMUN KOM trea när priset Laddguldet 2018 delades ut i Stockholm i idag. Det är energibolaget Fortum som delar ut utmärkelsen till den kommun och det företag har gjort mest för omställningen till laddbara fordon. – Jag är stolt över att vi kom trea i tävlingen Laddguldet 2018. Linköping har med sin ambitiösa biogassatsning under många år jobbat för att minska andelen fossila bränslen inom transportsektorn i nära samverkan med de kommunala bolagen. På senare år har det arbetet kompletterats med en stor satsning på publika elbilsladdare, säger miljökommunalråd Rebecka Hovenberg (MP). Tekniska verken har tillsammans med Sankt Kors Fastigheter installerat 115 laddplatser runt om i Linköping. Satsningen har delfinansieras av Klimatklivet, som är Naturvårdsverkets program för stöd till lokala klimatinvesteringar. Utöver detta kommer Sankt Kors att investera i ytterligare cirka 100 laddplatser för förhyrda platser, vilket förstärker den totala laddkapaciteten i Linköping ytterligare. REGIONEN Regeringens infrastruktursatsningar - Ostlänken lyfts fram REGERINGEN HAR FATTAT beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder och den största järnvägssatsningen i modern tid. För östra Mellansverige som omfattas av länen Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland innebär det flera nya järnvägsbyggen och upprustning och modernisering av befintlig järnväg såväl som satsning på flera vägsträckor och sjöfart. Detta är möjligt då regeringen satsar 100 miljarder mer än i förra planperioden. Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt. Bland satsningarna i planen kan Ostlänken särskilt lyftas fram. Ostlänken Järna-Linköping är det projekt som har kommit längst. En annan viktig satsning är utökad kapacitet till fyra spår mellan Uppsala 6 Källa: www.regeringen.se och länsgränsen Uppsala/Stockholm som bedöms ha potential att möjliggöra byggande av cirka 50 000– 100 000 nya bostäder i de berörda kommunerna. Den pågående utbyggnaden av Godsstråket genom Bergslagen utökas med ytterligare etapper och det innebär att hela stråket färdigställs under planperioden. Samtidigt genomförs investeringar för bl.a. utökad kapacitet samt reinvesteringar på Västra stambanan. Ytterligare åtgärder som kan nämnas är ny dragning av E22 förbi Söderköping samt flera etapper på Riksväg 56 som har mycket tung trafik som skapar problem för säkerheten och framkomligheten. Trafikverket får också i uppdrag att inför nästa planrevidering analysera behovet av en ny Hjulstabro för trafik med större fartyg in till hamnarna i Mälaren. n