WE 1
2:2017 | DIGITAL HÅLLBARHET vilket ansvar den för
medlande parten har. Möjligheten att få saken prövad är också mer begränsad än i ett avtal mellan konsument och näringsidkare. Allmänna reklamationsnämnden prövar inte tvister mellan privatpersoner«, säger Ingela Gabrielsson, Nordea. rädslor för det nya och ser möjligheterna med den digitala utvecklingen, som för de flesta kan bli mycket positiva. Vi måste bara anpassa lagstiftningen och säkra de värden vi vill säkra«, säger Rebecca Filis, Skatteverket. För en fortsatt positiv utveckling av Nästa steg gig-ekonomi Delningsekonomin engagerar tre olika typer av aktörer: • Tjänsteleverantörerna. • Användarna/kunderna. • Mellanhänderna (webbplattformsföretagen). Att erbjuda en vara omvandlas till en tjänst, eftersom den faktiskt inte byter ägare, och transaktionerna kan utföras antingen med eller utan vinstsyfte. »Delningsekonomins fokus har legat mycket på delning av materiella tillgångar, som bostäder, bilar, kläder och verktyg. Dessa inkomster är normalt sett sidoinkomster vid sidan av en fast anställning. Idag ser vi att delning av immateriella tillgångar och resurser som kräver fackkunskap ökar, exempelvis kunskap inom juridik, data, IT och ekonomi. Fler och fler lockas av att arbeta flexibelt och på sina egna villkor, snarare än traditionell anställning. Den tekniska plattformen finns för att förmedla och matcha kortare uppdrag mot uppdragstagare (så kallade gigs). Det är tilliten och anpassade regelverk som inte är på plats ännu för Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea och ansvarig för Nordeas undersökningar kring delningsekonomin. att säkra skatter, arbetsrättsligt samt konsumenträttsligt skydd för den part som kan vara skyddsvärd i en sådan transaktion«, säger Rebecca Filis, Skatteverket. Fackligt motstånd Delningsekonomin väcker med andra ord många frågor om arbetsrätt, fördelar, utnyttjande, regler och standarder. Vad händer när chefen blir en app? Och var finns landsbygden i den nya digitala utvecklingen? »Delningsekonomin har hittills varit så tydligt inriktad på städerna och framför allt på storstäderna. Där uppfattas behoven som störst och där kan plattformsföretagen få den kritiska massa av användare, som behövs. Viktig samhällspolitiska frågor blir då: Var hamnar landsbygden i denna digitala utveckling? Är detta bara ett storstadsproblem? Jag tror att det är viktigt att vi alla släpper våra delningsekonomin krävs förtroende och tillit. Något som bland annat företaget Uber drabbats av i takt med flera rapporter om sexuella övergrepp och anklagelser om bristande bakgrundskontroller av de anlitade chaufförerna. Enligt Nordeas årliga undersökningar, så ökar tilliten successivt samtidigt som motståndet minskar mot att dela med sig av tillgångar och tjänster. »Antalet superanvändare, de som använder sig av alla delar inom delningsekonomin, ökar i takt med att tryggheten ökar«, säger Ingela Gabrielsson, Nordea. Risk för skattefel Det som hittills diskuterats är hur personer och företag påverkas. En annan lika viktig del är hur delningsekonomin påverkar samhället. Skatteverket har i två olika utredningar kartlagt och analyserat delningsekonomins påverkan på skattesystemet och skatteintäkterna över tid. I sin senaste rapport från oktober 2016 drar man slutsatsen att befintliga skatteregler fungerar även för delningsekonomin. »Reglerna finns för att vi ska ha stöd för att beskatta inkomsterna, men de blir komplexa och svåra att följa, vilket ökar Fler och fler inser det ekonomiska värdet av att använda delningstjänster. Vilken är din viktigaste anledning till att delta i delningsekonomin? 49% Det är en möjlighet att spara eller tjäna pengar, så att jag har råd med annan konsumtion. 20 35% Det är en möjlighet att utnyttja våra resurser bättre så att påverkan på klimat och miljö minskas. 11% Jag har inte plats att förvara saker jag använder sällan. Källa: Nordea 4% Tveksam, vet ej. 1% Annat.