Nolltretton 1
LÄSA Mysteriet vid badplatsen i Sankt Anna Miljöe
rna i och runt Söderköping är välbekanta för Gabriella som både bott och arbetat där. Som ung hade hon kompisar med hus i skärgården och rörde sig mycket kring Uvmarö, Tyrislöt och nämnda Sanden. Men huvuddelen av boken utspelar sig i Norrköping och inte sällan på en tidningsredaktion, något som också är hemtama platser för kulturskribenten och Norrköpingstjejen Gabriella. – Det brukar ju heta att man ska gräva där man står och att man ska skriva om sånt man känner till, säger Gabriella och berättar att hennes romandebut fått bra respons av de som läst den. Många kapitel är bara en eller ett par sidor, men det blir inte hoppigt utan berättelsen har ett bra flyt. – Det är inte så många personer som det handlar om så det är nog ganska lätt att följa med. Och det är sådana böcker som jag själv gillar, där man lämnar mycket åt läsaren. Jag har svårt att läsa långa detaljerade texter. Jag vill att mycket ska lämnas åt min egen fantasi. Karaktärer behöver man inte beskriva så mycket mer än med några utmärkande drag, och samma med händelser och känslor. Det behövs inte så mycket för att en läsare ska skapa sig egna bilder. – Sen är det mycket jobb med hur man ska skriva boken. Ska man skriva den i helt kronologisk ordning från A till Ö? Eller ska man saxa perioderna, ska det vara någon metahandling och såna saker? Där har jag nog haft nytta av att ha gått två olika skrivarkurser. Det är nog bra dels för att utmana sig själv men också för att man lär sig berättartekniska grepp. En av skrivandets svåraste konster är “kill your darlings”. Har man något som man känner: “nej, det här kan jag inte ta bort”, då ska man antagligen ta bort det. Så det är bra att stryka mycket, och även ha folk som får läsa och är ärliga. Folk som kan säga: “det här borde du utveckla”, “det här förstår man inte” och så vidare. Vad är skillnaden mellan att skriva en vuxenroman och barnböcker? – Egentligen kan man skriva om samma teman för både barn och vuxna men det här språket känns mer som mitt, och kanske ligger även ämnena lite närmare mig. Vad har varit svårast? – Att veta när den är klar. Man kan jobba med text hur länge som helst. Man kan alltid göra ändringar och förbättringar. Det svåra är att släppa den och ge bort den till läsaren. Vad har varit roligast? – När jag får flow, men det händer väldigt sällan. Kanske 25 procent av tiden, resten är det bara att harva sig genom. Ganska ofta tänker jag: varför gör jag detta? Och jag har inget bra svar, men för mig är det ett slags behov att skriva, lika naturligt som att äta. Någon uppföljare lär det inte komma, men fler böcker blir det garanterat. Just nu håller Gabriella på med en ungdomsbok samt två spänningsmanus, varav ett nytt och ett snart är färdigt. – Det är bra för mig att ha flera saker att skriva på. Är jag lite trött på en bok så kan jag skriva på andra. Går det bra skriver jag på flera samtidigt, säger Gabriella. Text & Foto: Tobias Pettersson Efter tre barnböcker som utspelat sig i Söderköping stannar Gabriella Nilsson kvar i kommunen men växlar genre. I sin nya bok “Sanden” riktar hon sig till en vuxen publik och berättar en fiktiv historia om en ung tjej som försvann vid Sanden i Sankt Anna, och om hennes mamma som tolv år efteråt fortfarande vägrar acceptera det. 1. Skyddsängeln - Sofia Sarenbrant 2. Box - Läckberg/Fexeus 3. Återträffen - Guillaume Musso 4. Mandelaeffekten - Anne Holt 5. Galgbergets väktare - Anna Jansson 6. En oväntad resa - Sheila O´Flanagan 7. Jag kan ha fel - Björn Natthiko Lindeblad 8. Skymning över Cornwall - Liz Fenwick 9. Alla ljuger - Camilla Grebe 10. Dagen är kommen - Ninni Schulman 12 NOLLTRETTON Listan grundar sig på försäljningen hos Pocketgrossisten i juni 2022.