Nolltretton 1
Äntligen fick vi springa gemensamt igen! Torsdage
n den 2 juni arrangerades återigen Blodomloppet här i Linköping och det blev som vanligt en riktig folkfest. Efter två års uppehåll på grund av pandemin var det många som var glada över att det äntligen gick att ge sig ut och springa gemensamt igen. Det märktes att avsaknaden varit stor och stämningen var på topp och solen sken över Stångebrofältet. Det bjöds på ett fantastiskt löparväder för både elitlöpare och motionärer som tog sig igenom banan i syfte att uppmärksamma vikten av att ge blod. Efter loppet bjöds det i vanlig ordning på en picknick för de som tävlade i lag – något som uppskattades väldigt mycket. Text & Foto: Benny NIlsson FRIDAS SPALT Inspiration inom träning, hälsa och motivation Vad är egentligen värst… … eller minst jobbigt? Att ta i maximalt under kort tid eller ha det ganska jobbigt under lång tid. Här är vi alla olika. Fungerar på olika sätt. Vad tycker du? På kort tid har jag startat i flera kortare lopp. Kortare löpdistanser i mina mått mätt. Dessutom delvis på hemmaplan. Fem kilometer i Vårruset exempelvis. Alla kvinnor som springer i stan är där. Vänner och bekanta hejar längs banan. Vissheten om att springa sitt snabbaste är ingen komfortabel känsla. Vetskapen om att det egentligen inte spelar någon roll är som bortblåst. Det är inte VM. Det är ett motionslopp som ska vara kul och lustfyllt. Men i den egna stan. Omöjligt att inte sätta press på sig själv. Det maler i bakhuvudet hela dagen. Kommer det gå bra. Kommer jag kunna springa mitt snabbaste. Tänkt om något (lyckligtvis) skulle inträffa som gör att en start blir omöjlig. Men Frida du vill ju vara med. Det är ett av de roligaste motionsloppen under året. Du gillar detta. Du tränar massor för att detta ska vara en walk in the park. Och att tävla är bästa träningen. Något bättre sätt att få snurr på benen finns inte. Springa ihop med andra. Träna på den mentala stressen som en nummerlapp på bröstet innebär. Träna på detta så att just VM sen inte blir precis lika nervöst som det skulle kunna vara. För där handlar det också om att ha sovit rätt. Ätit rätt. Ha tränat innan. Att stå på startlinjen till alla utmaningar du haft som mål är egentligen belöningen för allt slit. För alla träningstimmar du lagt ned. Oavsett om det handlar om att göra en snabb tid eller att komma runt banan med en skön känsla. Alla har olika mål. Vad andra gör där har ingen betyFRIDA SÖDERMARK Föreläsare, ultralöpare och inspiratör www.loparaventyret.se @fridasodermark 22 NOLLTRETTON delse. Det handlar om dig och att du är en vinnare som deltar. Alla får medalj och alla tävlar egentligen mot sig själva. Men 5 km. För mig är det jobbigt. Jobbigare än att stå på en startlinje till 100 km även om den startlinjen ibland varit i VM. Då vet jag att det inte handlar om att springa mitt snabbaste. Det handlar om att vara kvar på banan. Orka ha ett relativt snabbt tempo. Att äta gels, bars, godis och annat energitätt för att driva kroppen vidare. Ha huvudet med sig. Komma på vad räddningen är om magen pajar. Men framför allt en mental utmaning. Våga fortsätta om det krampar i kroppen. Här är alla också vinnare. Alla är utanför komfortzonen. Jag vet inte vilket du blir mest sugen på efter att ha läst denna betraktelse. Men jag röstar på den senare utmaningen. Och blir det jobbigt är det en faktor som gör att jag fortsätter. För bästa tillfället att träna på jobbigt är just när det blir jobbigt, och det har man nytta av i alla sammanhang framöver. Oavsett om det handlar om motionslopp eller en tuff dag på jobbet. Med det sagt. Vårrusa in i sommaren. Fast strunta i tempot. Jag tycker det är coolare att utmana sig att orka längre. Hålla i. Inte vika ned sig. Oavsett vad det handlar om. De som gör klart, det är människor som inspirerar mig. Vilka inspirerar dig? VIMMEL Foto: Privat