Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
JAKTRESAN I SVERIGE I jaktstugan på länsmansholme
n i Dannemorasjön har Thomas Larsson och Håkan Öhrn jagat – den förstnämnde kråka tillsammans med Lindorm Liljefors. JAKTKULTUR Bertil Lundvik Dokt Chefreda redakt Lundvik Doktor i historia, har studerat konsthistoria i Uppsala. daktör på S enskvensk Jakt 1991–1995 och sedermera mellansvensk redaktör. Lindorm Liljefors. Storjägaren och viltmålaren Lindorm Liljefors var en hängiven jägare och naturmänniska, men han var också den talangfulle och skicklige konstnären som ständigt fick finna sig i att bli jämförd med sin far, den store och världskände Bruno Liljefors. 1 TEXT BERTIL LUNDVIK L 52 indorm Liljefors föddes 1909 och var barn till Bruno och Signe Liljefors, Brunos andra hustru, och han blev helt klart begåvad med samma konstnärliga talang som sin far, men också med samma känsla och kärlek till naturen, både konstnärliga talang på Konsthögskolan v till Frankrike som rankrik d för den tidens unga traditionen bjöd för den tidens unga konstnärer. Längtade till naturen ure naturen Men det blev inte någon längre vistelse i Frankrike. Han ville hem till den kära nte någon längre vist n ville hem till den kära uppländska natur n. Lindorm växte upp i ärgård och Öst för Lindorms jägarmässiga aktiviteter. Stockholms skärgård och Österbybruk, och mellan Skyttorp och Öst nu hittade han, mellan Skyt orp och ÖsterBockbol. Där inrättade han bybruk, torpet Bockbol. Där inrättade han sin ateljé, men torpet blev också centrum ägarmässiga aktiviteter en skogen och det mer e odlingslandskapet. k chans att utveckla sin lang på Konsthögskolan den vilda naturen – skogen – och det mer kulturpräglade odlingslandskapet. Lindorm fick chans att utveckla sin Här anlade han också en våtmark för att på första parkett kunna studera änder och andra våtmarksfåglar. För att göra det bekvämt höjde han benen på sängen så han kunde ligga där och studera fågellivet genom övervåningens stora fönster. Han hade ett närmast vetenskapligt förhållningssät när naturen skullet när naturen skulle studeras, tog sig gärna an vilda djur för t kunna studera dem närmare, och han engagerade sig i berguvsprojek et, men t fånga levande duvor at og sig gärna an vilda djur för at k Sedan bar det av till F JAKTKULTUR fick ta hjälp för att fånga levande duvor att i Stockholm under åren 1928 till 1933. nder åren 1928 till 1933. att unna studera dem närmare, och han engagerade sig i berguvsprojekt tet, men mata berguvarna med. Jakt lelever hade han flera till sin hjälp, få akte ever had he an flera till sin hjälp, få ”För att göra det bekvämt höjde han benen på höjde han benen på sän en så han kunde sängen så han kunde ligga där och studer ligga där och studera fågelli fåg våningens stora fönster.” vet genom övera fönster fann dock nåd inför hans krävande ögon. En favorit blev Stephan Ackerstierna, viltmästaren som gärna framhåller Lindorm som sin jaktliga mentor. Hans konst är aldrig detaljåtergivande, det är rörelserna som oftast skapar de dramatiska känslorna och uttrycken. Ibland är det stillheten, rofylldheten som n på lur ligge en som kan väckas av en urande fara. ”Halv” ålänning Lindorm Liljefors hade också närjLindorm Lil efors hade också nära kontakt a ontakt er med Åland. De utvecklades med tiden så mycket att han fick bygga et tiden så mycket att han fick bygga et dä , vilk där vilk är, de fr Marian M sä säga ”h Mån med st omm omm m ko ko kommer från besöken i den åländska ian ”h ån st m m t han fick bygga ett hus ilket i sin tur gjorde att han kunde ta del av den åländska vårjakten på sjöfågel. Fyra frFyra fruar hade Lindorm. Om den fjärde, Marianne, född Barth, brukade Lindorm säga ”hon är en av de bästa fruar jag haft”. Många av de fantastiska målningarna med sträckande sjöfågel, eller fåglar som kommer in för att slå på grunda vatten, » Nr 12 2016 SVENSK JAKT 2 SVENSK VENSK JAKT Nr 12 2016 Bruno Liljefors – jaktmåleriets mästare Talangerna som skicklig tecknare och målare visade Bruno Liljefors tidigt. Redan vid dryga 20 år skapade han konst i världsklass. Och han behåller alltjämt ställningen som en av de främsta djurmålarna i världen. TEXT BERTIL LUNDVIK F 48 ör att rätt förstå Bruno Liljefors utveckling och ställning inom världens konsthistoria måste man se till hur samhället såg ut och hur den samtida natur-och djurkonsten såg ut. Darwins evolutionslära hade presenterats 1859, året före Brunos födelse. Under årtiondena innan utvecklades zoologin och ornitologin, och inom konsten gällde det att avbilda arterna exakt som de såg ut. Exempel kan man finna hos bröderna von Wright som 1838 fullbordade sitt stora verk om Sveriges fåglar. Ungefär i den stilen var Brunos teckningar och akvareller från skolåren på Uppsala läroverk. Men han kom snart att, i sin konstnärliga utveckling, ta steg i ny riktning där den omgivande naturen fick en stor roll. Bruno var son till kruthandlaren Anders Liljefors och hans hustru Maria. Handeln bedrevs på Svartbäcksgatan i Uppsala. Här hos handlaren samlades de uppländska jägarna och gjorde sina inköp och berättade sina jakthistorier inför öronen på en ung Bruno. Snart nog fick han följa med på strövtåg och jakter vid Fyrisån, och snart nog utvecklades han till en skicklig skytt, men även till en noggrann iakttagare av naturen. Tidiga teckningar och noteringar finns om allt från äggsamling, snabba skott efter kramsfågel, rävars jakt, harars spår, rovfåglars skickliga anfall med mera. Natur full av rörelser och dramatik Här grundades Bruno Liljefors natursyn, och det han såg var inte en statisk natur, det var en natur full av rörelser och ögonblick av dramatik. Med tiden skärptes denna natur- och konstsyn till en övertygelse om att rörelsen var naturlivets högsta uttryck. Det var den som var viktigast att skildra i konsten. Den från början lite klene gossen utvecklades under ungdomsåren till gymnast och atlet, och här fanns en koppling både mellan hans syn på den mänskliga kroppen och djurens musku lära uppbyggnad, anatomi och synen på rörelsen. Bruno hade börjat på Konstakademin 1879 och under denna tid blev han också landslagsman i gymnastik och deltog bland annat i tävlingar i London. Samtidigt utvecklades hans konst snabbt och när han fann övningarna i klassisk teckning överflödiga slutade det med uppbrott från akademin. Efter tre år lämnade han med den bestämda avsikten att finna sina motiv i naturen och att måla friluftsmåleri, därtill uppmanad av den något äldre Anders Zorn. Första resmål blev Düsseldorf där Bruno studerade djurmåleri för Hans Friedrich Deiker som kombinerade jakt med konstnärliga aktiviteter. Därifrån fortsatte Bruno Liljefors sin studieresa till alpbyn Freilassig där man kan se en islossning i hans konst. Han målar snabbare, mer impressionistiskt och med fritt fält för sina egna bildidéer. Motiv med latenta hot i den skira naturen; en räv på språng mot änder, en rovfågel, eller kanske en jägare som hot mot intet ont anande änder eller harar. 3 1 4 Chefredakthefredahe redakt daktö på Svensk Jakt 1991 1995 och sedermera mellansvensk redaktör. dak ör Ibland är det stillheten, rofylldheten som hos betande rådjur men på lur ligger ändå den snabba flykten som kan väckas a l lurande fara. 3 TI0 I TOPP 2. Lindorm Liljefors Född 1909 i Ytterjärna i Sörmland. Död 1985 i Uppsala. 3. Göran Löfwing Född 1971 i Sätuna. Bosatt i Hornborga Persberg. 4. Gunnar Brusewitz Född 1924 på Ekerö. Död 2004 på Lisinge. 5. Roland Jonsson Född 1958 och bosatt i Almunge några mil sydost om Uppsala. 6. Harald Grennard 1919–2011. Konstnär, illustratör och jägare. 7. Jaroslav Chudy Född 1948 i Slovakien. Bosatt i Norrköping. 8. Rolf Svensson 1945–. Tecknare, illustratör, viltskådare och jägare. 9. Harald Wiberg 1908–1986. Folkkär tecknare av den svenska faunan och jakten. 10. David Klöcker Ehrenstrahl 1628–1698. Hovmålare, ansedd som den svenska målarkonstens fader. 1. Fjälltjuren i en dramat isk komposition med korsande diagonaler. 2. Vårskytten, en oljemålning från 1941. 3. Sträckande alfåglar. 4. Gråhundar har ställt älgtjuren. 53 Bruno Liljefors utsågs till hedersdoktor vid universitetet i Rostock 1919 och vid Uppsala universitet 1927. TI0 I TOPP 1. Bruno Liljefors Född 1860 i Uppsala. Död 1939 i Österbybruk. 2. Lindorm Liljefors Född 1909 i Ytterjärna i Sörmland. Död 1985 i Uppsala. 3. Göran Löfwing Född 1971 i Sätuna. Bosatt i Hornborga Persberg. 4. Gunnar Brusewitz Född 1924 på Ekerö. Död 2004 på Lisinge. 5. Roland Jonsson Född 1958 och bosatt i Almunge några mil sydost om Uppsala. 6. Harald Grennard 1919–2011. Konstnär, illustratör och jägare. 7. Jaroslav Chudy Född 1948 i Slovakien. Bosatt i Norrköping. 8. Rolf Svensson 1945–. Tecknare, illustratör, viltskådare och jägare. 9. Harald Wiberg 1908–1986. Folkkär tecknare av den svenska faunan och jakten. 10. David Klöcker Ehrenstrahl 1628–1698. Hovmålare, ansedd som den svenska målarkonstens fader. 1. En av Bruno Liljefors mest kända målningar. » Nr 1 2017 SVENSK JAKT 2 SVENSK JAKT Nr 1 2017 4 2. Klövvilt var ovanligt som motiv i Liljefors konst. 3. Tuschlavering av dramatisk björnjakt. 4. Upptag på räv, ett typiskt jaktligt motiv. 49 jag avvaktade och haren vände. Men när Lindorm fick se vad som hänt på harspåren fick jag ett påpekande att jag inte skjutit när läget kom, berättar Thomas. Håkan Öhrn bor på en gård strax väster om Dannemorasjön där en tarm av marken går ner i slättsjön. Hans mormor arbetade hemma hos Bruno Liljefors på Österbybruks herrgård på 1930-talet och farfar jagade även han i Dannemorasjön när det begav sig. Inte heller kvällssträcket blir någon jägarmässig solnr 12/2016 och nr 1/2017. skenshistoria – vädergudarna fortsätter att bjuda på klar himmel, varmt och vindstilla jaktväder. Gässen sträcker högt över våra huvuden även på kvällen vilket gör att jakten blir resultatlös. Vi bestämmer oss för att göra ett sista försök även fredag morgon. Vid sextiden på morgonen är vi nere vid de två Dannemora-ekorna och stakar oss genom dyn ut till vassruggarna. Den här gången är det åtminstone lite molnigt, vilket får upp förväntningarna ett par grader. Mer om Liljefors: Läs Bertil Lundviks artiklar om Bruno och Lindorm Liljefors https://svenskjakt.se/ ?s=liljefors Film om Liljefors: Stumfilm med Bruno Liljefors i Österbybruk. 18 Håkan Öhrn har fiskat upp Thomas Larssons kricka ur Dannemorasjön. Ett bra avslut på fågeljakten. Tvära kast i luften Ett nasalt kacklande avslöjar att morgonens första gåsflock är på ingående. Thomas höjer bössan, riktar in sig på gås nummer två i formationen – och trycker av. I samma veva hörs två smällar från den östra vassruggen och två tydliga plask i vattnet avslöjar det lyckade resultatet från Håkans och Victorias eka. Deppigare är det i vår båt. – Vad är det frågan om, den sista gåsen hade jag ju, säger Thomas och kikar missmodigt på sin Nikko-bock. De två grågässen har dock inte stillat jaktlusten helt. Ny taktik – Håkan och Victoria ska pröva Brunos och Lindorms strategi för att stöta upp några änder i vasskanten med ekan för uppslogsjakt. – Vi stakar oss söderut mot Fyrisån, antingen kan vi stöta upp någon and till oss själva eller så kanske de kommer förbi er vassrugge, säger Håkan. Med Victoria i fören som skytt och Håkan i aktern som stakkarl rör sig ekan långsamt ur vårt synfält. Då flyger en kricka förbi på lite för långt skotthåll i sin karaktäristiska flykt med tvära kast i luften. Ytterligare en kricka kommer, den här gången lite närmare – och då är Thomas beredd. Krickan dunsar i vattnet och jag har en lite mer nöjd jägare i båten. – Kanske blev det mer skeet-likt skytte på krickan, jag får ta och öva mer före nästa sträckjakt, säger Thomas. ‹‹‹ Nr 12 2018 SVENSK JAKT MÅLNING AV ANDERS ZORN
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartipset
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltet efter skottet
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rävjakt
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägarförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer