Svensk Jakt Chefredaktören CHEFREDAKTÖREN HAR ORDE
T Om juridik och pressetik F redagen den 26 oktober inleddes ett ärende som sedan dess varit på många jägares läppar. Då anhölls totalt fem personer, misstänkta för illegal jakt på rovdjur i Västmanland. De initiala brottsrubriceringarna var grovt jaktbrott, grovt jakthäleri och förberedelse till grovt jaktbrott. Läs mer om fallet på sidorna 26–27. ”Jakthärvor” har det rullats upp ett par genom åren, men det här ärendet har fått större uppmärksamhet i allmänna medier än tidigare, jämförbara, fall. ”Allt kokar ner till att tryck- och yttrandefrihet under lång tid varit friheter som i Vid denna tidnings pressläggning var inte särskilt mycket känt om utredningens innehåll. Förundersökningssekretess råder, och en mer fullständig bild av vad utredare och åklagare menar har skett kommer knappast att framträda innan ett eventuellt åtal presenteras. Ärendet har också givit upphov till en diskussion kring pressetiska överväganden. Inte minst inom jägarkåren har reaktionerna på sina håll varit starka över att vissa medier publicerat namn och bild på en av de misstänkta i det här fallet. En vanlig fråga lyder: ”Varför hängs han ut, när man sällan eller aldrig namnger andra personer som misstänks för andra, betydligt grövre, brott?” Det här är intressanta och intrikata frågor. Vilka avvägningar görs? Hur resonerar man? Och hur kan olika medier göra olika bedömningar avseende publicer ing av namn på misstänkta, eller dömda, personer? För människor som verkar utanför journalistikens hägn kan det här vara svårbegripligt, men inte heller bland oss inom hägnet råder ständig konsensus. Det är helt enkelt svåra frågor, där olika ansvariga utgivare kommer fram till skilda beslut. Allt kokar ner till att tryck- och yttrandefrihet under lång tid varit friheter som i Sverige skattats högt. Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger press, radio och tv mycket stor frihet, för att vi ska kunna granska och belysa missförhållanden i olika delar av samhället. Sveriges medDet här innebär också att relativt få lagar begränsar vad som får publiceras. Här kommer de pressetiska reglerna in i bilden. De är inte lagar, utan komplement till grundlagarna som omfattar yttrande- och tryckfrihet. Ett komplement som vi journalister frivilligt underkastar oss, för att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet. Sveriges alla ansvariga utgivare har alltså stor frihet, men det är en frihet under ansvar att följa de gemensamt överenskomna pressetiska reglerna. I dessa regler framgår bland annat: ”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning” samt, vad gäller namnpublicering specifikt: ”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmän intresse kräver att namn anges.” I publicitetsreglerna fastslås också: ”Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.” Vad gäller jakthärvan i Västmanland har jag, i rollen som ansvarig utgivare för Svensk Jakt, hittills inte funnit skäl starka nog för att publicera namn, än mindre bilder, på någon av de misstänkta. Andra mediers ansvariga utgivare har landat i andra beslut. Vad är rätt, vad är fel? Det går alltid att diskutera. Sverige skattats högt.” borgare ska kunna få veta sådant som är av betydelse för dem, de ska garanteras ”fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”, som det formuleras i TF. Det har alltså ansetts så viktigt att dessa friheter grundlagsskyddats. Grundlagar är överordnade andra lagar, och är svåra att ändra på – vilket är själva tanken med dem. De ska utgöra grundnormer i vårt samhälle och därför inte kunna justeras av tillfälliga politiska vindar. Av Sveriges totalt fyra grundlagar handlar två om att garantera friheten inom det område denna publikation verkar – journalistiken. TRÄFF! En fungerande vargförvaltning i Sverige förutsätter acceptans från berörda människor, vilket WWF nog känt till rätt länge, innerst inne. Nu börjar de – glädjande nog – prata öppet om det också (sidan 27). BOM! Att tjäna pengar på kunder som man samtidigt tar moraliskt avstånd från är en svår balansakt, vilket betalningslösningsföretaget Klarna nu fått erfara (sidan 33). MISSA INTE Till den som vill lära sig mer om de pressetiska reglerna rekommenderar jag po.se/pressetik, hemsida för Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd. Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se SVENSK JAKT Nr 12 2018 7
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartipset
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltet efter skottet
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rävjakt
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägarförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer