Tidningen Energi 1
Greenpipes vd Stefan Svensson och grundaren Lars-
Göran Svensson visade sjökabelskydd av plastkofångare med betongsänke. NKT visar det senaste inom kabelteknik. Peter GIbson och Harri Leo från Uponor var på plats och visade hur man kan montera kablar och rör i en så kallad infrakulvert. kraven på EBR projektet” som i princip alla elnätsföretag kastade sig in i. Då fick EBR en tydlig roll som teknisk riktningsvisare. Mycket handlade om att montera ner tusentals mil med luftlinjer och istället bygga jordkabelnät. – Under många år tog vädersäkringen all tid och alla resurser från elnätsföretagen, och det är fortfarande där många av våra medlemsföretag befinner sig just nu, säger Bosse Andreasson. Stora förändringar Samtidigt får energiomställningen effekter långt ut i elnäten och uppåt företagens ledningsgrupper. Ny politik kräver ny teknik från nya leverantörer som skruvas upp av nya entreprenörer som kräver nya investeringar. Energiomställningen ger dominoeffekter som påverkar teknik- och investeringsvalen mer indirekt. EBR-kommitténs Johanna Rosenlind förklarar: Johanna Rosenlind. – Det är mycket större förändringar på gång i elnätsbranschen än man omedelbart kan se. Det är många strukturer som idag står under revidering, både lagmässiga och ute på marknaden. Branschen har gått från att vara traditionellt stramt regelstyrd till att vara mer kunskapsbaserad. – Det innebär att det blir ett stort trevande i branschen. Det är inte lika lätt som tidigare att bara följa ett rättesnöre. Stort sett molnfritt I allt detta måste EBR också besluta sig för hur man ska tackla anstormningen av alla nya intelligenser, menar Bosse Andreasson. Han tänkte inte på riksdagsvalet men ny smart teknik med artificiell intelligens. – Konkret teknikutveckling är en del av det vi måste jobba med. Där måste Energiföretagen efterhand presentera både över gripande rekommendationer och mer detaljerade praktiska lösningar ute i fält, säger han. Idag saknas en konkretisering av utmaningarna och smarta nät-begreppet är ganska rörigt. I många frågor befinner man sig dessutom betydligt närmare marknivån än molnen. – Idag finns inte ens gemensamma kommunikationsstandarder och gränssnitt så olika anläggningsdelar kan prata med varandra och med leverantörernas tekniska lösningar. Där behövs en standardisering, en EBR-standard som särskilt glesbygdsnäten kan använda. Där är vi inte idag. Svindlande perspektiv En stor utmaning för den elektriska infrastrukturen är att den också alltid kommer att innehålla flera olika teknikgenerationer. Man kan inte bygga nytt nät varje gång man ska implementera ny teknik, nya och existerande tekniker måste vara kompatibla. – Ny teknik måste ta hänsyn till gammal teknik och det är inte enkelt. Samtidigt som vi ska ta hand om 40 år gammal utrustning som fortfarande fungerar i nätet, så måste vi investera i ny teknik som ska hålla 40 år in i framtiden, sa Bosse Andreasson. – Tillsammans blir det ett mycket långt tidsperspektiv som kan ge lite lätt teknikyrsel. Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 53