Omtanke 1
Maj Fagerlund och Karin Sjömilla Fagerholm, båda
jurister på Barnombudsmannen. Det är en vacker septemberdag i Stockholm och solen gnistrar i vattnet vid Norr Mälarstrand i Stockholm. I en vacker byggnad längs vattnet finns Barnombudsmannens kontor, där man under 2017 fördjupat sig i hur de flyktingbarn som kommer till Sverige mår samt hur de upplever mottagandet. Två av dem som arbetat med årets fördjupningsarbete om barn på flykt är Karin Sjömilla Fagerholm och Maj Fagerlund, båda jurister på Barnombudsmannen. Vi träffas och pratar lite om bakgrunden och även den delrapport om nyanlända barns hälsa som släpptes i februari i år. Barnombudsmannens arbete med att granska situationen för barn på flykt på28 | www.ssil.se börjades de intervjuer med 450 ensamkommande barn under hösten 2015. Då upptäckte de bland annat att barnen på ankomstboenden inte fick tillgång till sjukvård, och att de blev kvar ibland flera månader på boenden som var tänkta för max 48 timmar. – Barn kunde vara ute och spela fotboll i november utan skor, för att de helt enkelt inte fick tillgång till kläder, sjukvård och basala rättigheter på de här boendena, berättar Maj Fagerlund. Även problem med placeringar i ankomstboenden, där grupper som språkliga minoriteter blev placerade i stora grupper med andra språk eller flickor blandades med pojkar gjorde att barnen blev utsatta för både fysiskt och psykiskt lidande. I rapporten om nyanlända barns hälsa ingår en omfattande enkät till skolsköterskor och de samtal som barnombudsmannen haft med barn om deras hälsosituation i anvisningsboenden. Den beskriver hur barnens hälsa riskerar att bli sämre i en utdragen asylprocess, brister i mottagandet och oro för sin framtid. Maj Fagerlund berättar att det hopp om framtiden som många hade vid ankomsten till Sverige, under processen avtog och byttes ut mot oro inför framtiden. Förutom vad många bär med sig från sin flykt, så är osäkerheten och den utdragna asylprocessen, ibland utan både