Omtanke 1
gällde psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp
. – Andra fall när vi lämnat uppgifter till socialtjänsten är till exempel när barnen har svåra självmordstankar, säger Eva Harnesk. Det finns inga siffror på hur vanligt det är med samtal där barn eller ungdomar beskriver att de funderar på att ta sitt liv. Det är inte vanligt med sådana samtal, men i början av året då flera ensamkommande ungdomar tog sitt liv, ringde ännu fler in till stödlinjen och samtalade om självmord och självmordstankar Eva Harnesk berättar om ett samtal från en pojke som ringde in till stödlinjen. Hans ord fastnar. – ”Jag kom till Sverige med drömmar, men Sverige har gett mig mardrömmar”. Många unga bär en stor oro och har tappat hoppet på systemet. Asylprocessen i sig skapar psykisk ohälsa och oro för framtiden. De oroar sig för sin familj, hur de har det och var de finns. Saknaden kan vara tung. Andra orosmoment är åldersuppskrivningar som kan få stora konsekvenser för barnet. – När barn blir uppskrivna i ålder från 17 till 18 år så innebär det att de kan flyttas till ett vuxenboende och frågorna hopar sig för barnet. ”Måste jag flytta?” ”Kan jag gå kvar i min skola?” En pojke försökte ta sitt liv när han upplevde att han inte blev trodd. Det är tufft för barnen att inte bli trodd när det gäller ålder, säger Eva Harnesk. Det Rädda Barnen kan göra för att hjälpa barn och unga är delvis att lyssna. – Vi lyssnar och ger barn och unga en ökad förståelse om hur de kan hantera sin Projektet Lyssna på mig Rädda barnens stödlinje är en del av projektet ”Lyssna på mig” som finansieras av Arvsfonden. I projektet ingår bland annat att driva och vidareutveckla en stödlinje för barn och unga på flera språk, samverka med och kapacitetsutveckla Ensamkommandes Förbund, samt driva påverkansråd med unga som har flytt till Sverige och som själva vill arbeta med påverkansarbete. I projektet ingår även den rapport som Rädda ska presentera i november i år. Den kommer förutom materialet från stödlinjen att innehålla delar från arbetet med påverkansråden samt längre intervjuer med ungdomar som tidigare ringt till stödlinjen och nu önskar dela sin berättelse. situation och att de inte är ensamma om att ha det så här, fortsätter Eva Harnesk. Rädda barnen tittar även på hur barn och unga kan få hjälp i det egna nätverket, kanske finns det skolsköterska, boendepersonal, en god man eller någon annan barnen litar på som kan hjälpa dem till psykolog eller annat stöd. – Vid juridiska fall så har vi hänvisat till Rådgivningsbyrån som har en barnmottagning i Stockholm. De kan ta sig an ett fall och gå genom barnets ärende och se om det finns ytterligare asylskäl, säger Eva Harnesk. Barn som mår psykiskt dåligt kan också hänvisas till Rädda barnens psykologkontakter och i vissa fall har samtalsstödjaren gått in och bokat tid på vårdcentralen åt barn, men när den som ringer in mår för dåligt återstår enbart en orosanmälan till socialtjänsten. Många barn har bott länge i Sverige utan att ha fått psykologisk hjälp och stöd med att hantera trauman och sitt dåliga mående. – Vi tampas med att ungdomarna inte förstår att man kan få hjälp av psykologiskt stöd och behandling, att man inte behöver vara galen för att ha psykologstöd, säger Hania Kutabi. Barnen vet inte alltid vad psykologiskt stöd och behandling innebär. – Det är inte säkert att den här typen av stöd fanns i barnets hemland, de kan ha orealistiska förväntningar, en pojke sa till mig att han hade varit hos psykolog två gånger och fortfarande inte kunde sova om nätterna, berättar Hania Kutabi. Barn skäms också över att berätta att de inte har det bra eller mår dåligt när de vet att det pågår ett krig där hemma eller att andra flyktingbarn bor i tältläger. – Vi behöver bekräfta de här barnens situation och känslor och visa att vi förstår dem, fortsätter Hania Kutabi Rädda barnen hoppas på att den rapport som kommer i höst ska skapa större förståelse för de ensamkommande barnens situation. – Det som jag tror är unikt är att vi har så många barn som har kommit till Sverige och berättar för oss att hur det är att vara nyanländ. Med rapporten vill vi inte bara säga att det finns en psykisk ohälsa bland de här barnen utan även vad vi ser som behöver göras för att deras situation ska förbättras, säger Sandra AkiwumiLundstedt. TEXT: MARIA NORDHOLM www.ssil.se | 35