Omtanke 1
AKTUELLT Nytt digitalt verktyg synliggör ojämstäl
ldheten på jobbet Misshandelsfallen har minskat under 2017. Foto: Getty images Minskad brottslighet och färre misshandelsfall Ny statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, för det första halvåret 2017 visar att brottsligheten i Sverige ökat under en tioårsperiod men glädjande nyheter är att trenden nu har vänt. I januari-juni 2017 anmäldes totalt 731 000 brott till brottsutredande myndigheter, vilket är 2 procent lägre siffra eller 17 000 färre brott än samma period 2016. De senaste tio åren (2008–2017) har antalet anmälda brott under de första halvåren ökat med cirka 60 400 brott eller 9 procent. Misshandelsbrott minskade med 7 procent till 41 000 brott – den största minskningen på 10 procent gällde misshandel mot män 18 år eller äldre. Fler dödsskjutningar bland unga män Under 2016 dog 19 män i åldern 15–29 år av skottskador. Det är något färre än året innan – men antalet är fortsatt på en betydligt högre nivå än tidigare under 2000-talet. Det visar statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Statistik finns för åren 1987-2016. Under perioden syntes länge en nedåtgående trend för det dödliga våldet. Men från 2012 syns en ökning bland män mellan 15 och 29 år, framförallt inom skjutningar med dödlig utgång, flest fall, 23 stycken, inträffade 2015. Färre förgiftningar av läkemedel och narkotika Antalet personer som avlidit av förgiftningar med läkemedel eller narkotika har minskat något – från knappt 950 år 2015 till knappt 910 år 2016. Det visar statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Omkring en tredjedel av de avlidna är kvinnor och två tredjedelar män. Knappt hälften av förgiftningarna under 2016 var överdoser och en fjärdedel var fastställda självmord. Flest dödsfall orsakades av opioder, exempelvis heroin, tramadol och buprenorfin. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 44 | www.ssil.se Det krävs ett genusperspektiv i det dagliga arbetsmiljöarbetet för att komma tillrätta med kvinnors ökade ohälsa. Arbetsmiljöverket har utvecklat ett digitalt verktyg som analyserar och synliggör skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsmiljöer. Forskning visar att arbetsplatser där kvinnor är i majoritet ofta har sämre arbetsmiljö än arbetsplatser i mansdominerade sektorer. I den arbetsmiljö där flest kvinnor jobbar har man inte samma förutsättningar vad gäller resurser, tillgång till hjälpmedel och utrustning som i mansdominerade verksamheter. Arbetsmiljöverkets digitala verktyg jämför olika arbetsplatser och synliggör genusskillnader och förutsättningar för en god arbets miljö. Forskare har tagit fram verktyget inom ramen för projektet Kvinnors arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket drivit. – Vi vet att arbetsmiljön är ojämställd inom de sektorer där många kvinnor arbetar. Här är förutsättningarna för arbetet och arbets miljön sämre, riskerna för ohälsa liksom risken för att lämna anställningen i förtid är också större. Det drabbar både kvinnor och män som arbetar inom dessa verksamheter, därför är det viktigt att synlig göra och reflektera över genus skillnaderna och förebygga ohälsan, säger Minke Wersäll, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket och tidigare projektledare för Kvinnors arbetsmiljö. Verktyget riktar sig främst till kommuner, men kan även användas av alla organisationer som är så pass stora att det går att jämföra två olika verksamheten hos en och samma arbetsgivare. Verktyget består av ett frågeunderlag om likheter och skillnader i bemanning, organisation, arbets miljö, kommunikation, ledning, styrning, krav och resurser. Testet ska synliggör ojämställda arbetsförhållanden. – Testet ger inte svar på om arbetsmiljön uppfyller krav i lagstiftningen. Men det kan ge ett underlag för att uppmärksamma ojämställda förhållanden som, direkt eller indirekt, kan påverka förutsättningarna för att uppfylla kraven på en god arbetsmiljö för alla, säger Minke Wersäll. ”Hur många medarbetare har cheferna ansvar för?” och ”Är det tydligt och klart för alla hur de ska prioritera när tiden inte räcker till? ”Innebär arbetet att ständigt lösa nya eller oförutsedda problem?”. Det är några av de frågor som ska besvaras i det nya digitala verktyget. Efter att frågorna har besvarats kan arbetsgivare och/eller skyddsombud diskutera resultatet med personalen. Varför ser det ut såhär? Hur kan vi jobba annorlunda? Vad kan förbättras? – Frågeformuläret bör besvaras av personer med övergripande ansvar för hur arbetsplatsen mår, är organiserad och som vet hur resurser och krav är fördelade. Det krävs ett genusperspektiv i det dagliga arbetsmiljöarbetet för att komma tillrätta med kvinnors ökade ohälsa, säger Minke Wersäll. Verktyget synliggör ojämställda arbetsförhållanden i tydliga diagram. Bild: Arbetsmiljöverket Minke Wersäll, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket. Foto: Arbetsmiljöverket