Omtanke 1
FORSKNING Verksamhetsledaren Eva Harnesk och hand
läggaren Hania Kutabi, är båda psykologer som arbetar med Rädda barnens stödverksamhet för Ensamkommande barn och ungdomar. Foto: Åsa Ljusenius ”Jag kom hit med drömmar Sverige gav mardrömmar” Höstens rapport ska ge ensamkommande ungdomar en röst. I höst kommer rapporten som sätter ord på den psykiska ohälsan bland ensamkommande ungdomar. Rapporten bygger på över 2 000 samtal till Rädda Barnens stödlinje för barn och unga som flytt till Sverige. Eva Harnesk. Rapporten, som kommer att ha fokus på hur den psykiska ohälsan ser ut, bygger främst på barnens egna berättelser i de samtal som Rädda barnen har fått in till sin stödlinje för ensamkommande barn och ungdomar. – Vi har unikt läge där vi Hania Kutabi. tagit emot över 2 000 samtal till stödlinjen. En stor del av dessa handlar om psykisk ohälsa. Vi vill med vår rapport använda den kunskap vi har genom alla dessa samtal och samtidigt göra människor av statistiken, förklarar Sandra Akiwumi Lundstedt, samordnare 32 | www.ssil.se för projektet ”Lyssna på mig!” som Rädda Barnen driver i samarbete med Ensamkommandes Förbund. I stödlinjen möter barnen psykologer, socionomer, juridikstuderande och andra, som alla har gemensamt att de har erfarenhet av att arbeta med barn och unga i utsatta situationer. Linjens personal talar flera olika språk däribland svenska, engelska, dari och arabiska. Hit kan barn och ungdomar som flytt till Sverige ringa och prata med någon på sitt eget språk. Hania Kutabi är handläggare, psykolog och samtalsstödjare. Hon tar emot samtal på arabiska och har varit med sedan stödlinjens begynnelse 2015. – Barnen ringer till oss och berättar om sina problem, om hur de mår och vad de tänker på, säger hon. Många barn och ungdomar berättar om oro för sin familj, oro för deras säkerhet och om oron för att inte få se dem igen. Majoritet av samtalen är idag på dari, som talas av flera folkgrupper i Afghanistan. – Vanliga saker som unga från Afghanistan tar upp i sina samtal är att väntan på beslut från migrationsverket tär på dem, att de inte trivs på sitt boende, att de behöver hjälp att översätta saker till boendepersonal. Flera ber även om hänvisning till juridisk hjälp och andra ber bara om att få prata med någon på sitt modersmål, uppger Hania Kutabi. Rädda barnen är ofta de första som får reda på hur det ligger till för ensamkommande ungdomar ute på landets boenden. – Boende är en vanlig fråga bland de barn som ringer oss. Man trivs inte där