Omtanke 1
fritidssysselsättning och skola en stor del i att
barnen efter ett antal månader klagar på dålig sömn, problem med mage och huvudvärk. Och psykiska problem med självskadebeteenden och självmordstankar. Barnombudsmannen träffade under de här intervjuerna många olika barn, från både barn som placerats med sin familj, ensamkommande på familjeplaceringar, HVB-hem(Hem för vård och boende) och SiS-Hem (Statens institutionsstyrelse). Man följde barnen från de precis anlänt och genom asylprocessen. – Många barn drabbas av en slags stelhet i regelverken, där myndigheter har svårt att anpassa sig till deras situation, trots att det egentligen finns utrymme för det. Många nyanställdes också på nyöppnade HVB-hem utan att ha all kunskap i en slags panikåtgärder för att hitta plats för många ensamkommande barn, säger Maj Fagerlund. Ett annat område som Karin Sjömilla Fagerholm och Maj Fagerlund beskriver som ett problem så är det god man. – Det kan ställa till det på flera områden, bland annat då det ibland dröjer innan en sådan kan tillsättas och barnen då blir utan en myndig person som kan ansöka om bidrag, anmäla till skola med mera[right-indent tab], säger Karin Sjömilla Fagerholm. – Det har även varit så att då efterfrågan varit stor på dessa tjänster så har några haft så många som 60 barn att företräda, vilket gör att tiden för var och en kan vara begränsad, fortsätter Maj Fagerlund. Barnombudsmannen har också sett att det för en viss grupp med funktionssvårigheter kan vara en fördel med en typ av utbildning, eller professionalitet kring www.ssil.se | 29 god man-skapet för att kunna hjälpa på ett adekvat sätt. I de här intervjuerna så pratade man även med barn som kommit med en familj och där framkom att barn som kommer med sin familj, inte alltid får information, eller frågor kring sin situation, det kan finnas asylskäl för de barnen som inte framkommer när föräldrar blir intervjuade. Det är ibland kulturskillnader där traditioner som barnäktenskap och omskärelse är något som barnen inte förstår kan vara asylskäl för dem. Kultur är något som Maj Fagerlund berättar kan spela in på många sätt även i den psykosociala delen av en åldersbedömning, då det krävs en större insyn i barnets hemland för att på ett rimligt sätt förstå vad ett barn kan i en viss ålder och hur deras utbildningssystem fungerar. Man måste även kunna ta till sig vad människor runt ett barn berättar om ålder, människor som man bor med eller som jobbar med barnet på boenden. Många barn i intervjuerna berättar också om den enorma skillnad som de upplevt, mellan hur de blivit behandlade innan och efter sin 18 års dag. En del har blivit ivägskickade samma dag och fått lämna skola, kamrater och boende, för att byta till nytt boende. Det finns möjlighet för kommunerna redan idag att ta ett större ansvar, vilket vissa gjort och ha kvar de här barnen i en utslussningsfas tills de är 21, så att de får gå klart skolan. Nästa stora rapport från Barnombudsmannen gällande flyktingbarn är ett uppdrag från regeringen och kommer i december. Det handlar om de barn som försvinner efter att ha kommit till Sverige. Rapporten ska redovisas senast 15 december i år. ●