Energigas 1
Säkerhet › De vanligaste incidenterna är att bila
rna kör i diket eller att järnvägsvagnar spårar ur. Orsakerna kan vara flera, exempelvis halka eller att föraren är ouppmärksam. Lars-Erik Andersson pekar på att dikeskörningar trots allt är väldigt sällsynta, i snitt inträffar de en gång per år i Sverige. Ofta räcker det med telefonsupport till räddningstjänsten. Om tankbilen ligger djupt i diket behöver den bärgas med lyftkran. – Att använda vanlig bärgare är för riskabelt. Vid felkoppling riskerar tanken att skadas ytterligare och då kan man få ett riktigt problem, säger han och syftar på läckagerisken. Ibland är det säkrast att tömma gasoltanken före bärgning och då kan gasen antingen pumpas över eller facklas, det vill säga eldas upp, på ett kontrollerat och säkert sätt. Det är den här expertkunskapen om bärgning och tömning av gasen som nu ska lämnas över till samhällets räddningstjänst. Från och med halvårsskiftet 2016 har räddningstjänstens kemenhet i Stenungsund tagit över ansvaret från Gasakuten. Andreas Wennberg är styrkeledare där och berättar att det nu planeras en första utbildningsdag med teori och praktisk övning på brandövningsplatsen Bränningen i Stenungsund. – Då ska vi titta närmare på den utrustning som Gasakuten har och få utbildning i vilka risker som finns med att fackla bort gasen, säger han. Lärare blir förstås Gasakutens Lars-Erik Andersson, som då ska dela med sig av sitt kunnande till ett tiotal deltidsbrandmän från kemindustrin i Stenungsund. Sex kemenheter i landet I dag finns sex kemenheter i landet: Stenungsund, Perstorp, Skövde, Köping, Kramfors och Luleå. De är en nationell resurs som delvis finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. – Vi ska rycka ut vid allvarliga kemikalieolyckor, som dock är väldigt sällsynta. Tanken är nu att även olyckor med tankfordon som transporterar gas ska kunna hanteras av oss, säger Andreas Wennberg. FAKTA | GASAKUTEN Gasakuten har varit gasbranschens stöd till räddningstjänsten i samband med gasololyckor sedan 1986. Verksamheten har omfattat praktisk rådgivning, assistans och experthjälp och har finansierats av gasolföretagen. Gasakuten hade inledningsvis fem–sex medlemmar som alla arbetade med gasol och gasoltransporter i Stenungsund. Gasakuten har medverkat vid flera räddningsinsatser med tankbilar eller järnvägsvagnar med gasol. Gasakutens arbete har bland annat handlat om att bistå kranförare och lokal räddningstjänst med expertkunskap om tunga lyft. Den har också bidragit med kunskap om hur tanken töms på gas, vilket ofta måste ske innan fordonet kan bärgas. Säkerhet. Ibland är det säkrast att tömma gasoltanken före bärgning. Då kan gasen antingen pumpas över till en annan tank eller facklas bort på ett kontrollerat och säkert sätt. ”Gasakuten har i många år varit en samhällsviktig funktion och personerna bakom Gasakuten har ovärderlig kunskap. ” Andreas Wennberg, styrkeledare på räddningstjänsten i Stenungsund En stor del av gastransporterna utgår från södra Sverige och det är därför som uppstarten sker i Stenungsund. Diskussioner pågår dock om att placera nödvändig utrustning även hos övriga kemenheter, i första hand hos den i Luleå. – Detta är en kostnadskrävande insats så i första hand kommer vi bara ha utrustning på plats i norr. Vid en eventuell olycka i norr kommer vår personal att flygas upp, berättar Andreas Wennberg. Samhällsviktig funktion Planen är att den gamla Gasakuten i form av Lars-Erik Andersson inledningsvis ska finnas med parallellt med räddningstjänsten för att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap. Därefter fasar han ut sig själv lagom till pensio neringen. Andreas Wennberg är mycket nöjd med upplägget. – Gasakuten har i många år varit en samhällsviktig funktion och personerna bakom Gasakuten har ovärderlig kunskap om olyckor kring gastransporter, ett arv som vi på räddningstjänsten vill förvalta på absolut bästa sätt, säger han och avslutar: – Det ska bli spännande att få vara med och bygga upp den här verksamheten mer långsiktigt. Vi måste ju hitta ett sätt att bevara den här spetskompetensen och även föra den vidare, oavsett om någon går i pension, konstaterar han. LENA LÄNDIN 28 ENERGIGAS NR 4 2016