Energigas 1
I korthet Stor mängd fordonsgas från pappersbruk
n En terawattimme fordonsgas finns att utvinna ur avloppsströmmarna från svenska pappers- och massabruk, visar forskare vid Linköpings universitet. Att göra biogas av det som i dag luftas n I ett projekt vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet ska forskare utveckla och demonstrera hur skogsrester kan användas för tillverkning av biogas och olika kolmaterial. Som utgångsmaterial används lignin, en polymer som finns i vedråvara. – Förutom biokolet, som vi framställer, ska vi även utveckla metoder Stina Jansson för att tillverka aktivt kol och kolfibrer, bort vid bruken innebär en dubbel vinst, då det både sparar el och ger ett miljövänligt fordonsbränsle. Läs mer: http://liu.se/forskning/ forskningsnyheter/1.684471?l=sv Nya material från skogen ska göra biogas något som i dag främst tillverkas från fossil råvara, säger Stina Jansson, projektledare vid Umeå universitet. För att få fram lignin med hög renhet testas olika sätt att förbehandla skogsbiomassan. Restprodukterna från denna förbehandling används sen för produktion av biogas genom rötning. Projektet utförs inom ramen för forskningsmiljön Bio4Energy. Det har tilldelats 7,85 miljoner kronor från forskningsrådet Formas. Läs mer: www.bio4energy.se Vallodling ger klimatnytta är det dags för skörd. FOTO: FREDRIK GRÖNDAHL påverkas av olika konserveringsmetoder, som frysning, torkning och ensilering, säger Ulrika Welander. Hon och hennes forskargrupp har tidigare erfarenhet av att röta diverse marina substrat, som tång, musslor, vass och grönalger. – En fördel med att använda odlade alger är att de är rena och inte innehåller till exempel sand som kan vara ett problem vid rötning av tång och alger som plockas upp från stränder, säger hon. Hela kedjan viktig Antagligen skulle det bli mer biogas om hela algen användes till rötning utan att utnyttja den till annat också. Här måste en avvägning göras. – Kanske är det inte i sig lönsamt att röta resterna från bioraffinaderiet till biogas, men sammantaget, när man ser till hela kedjan kan det ändå vara det, säger Ulrika Welander. Efter biogasprocessen återstår en rötrest. Den har ett rikt innehåll av fosfor och kväve i en form som är lätt för växterna att ta upp. Att använda denna som gödningsmedel gör att mindre mängder närsalter rinner ut i havet och därmed sluts kretsloppet. ÅSA JARVIS Läs mer: www.seafarm.se 1,9 terawattimmar biogas kan produceras från vall i Skåne och Västra Götaland. Vätgas i danskt naturgasnät n Transport och lagring av vätgas i det danska naturgasnätet kan bli en möjlighet i framtiden. I en rapport från Dansk gasteknisk center undersöks tekniska och ekonomiska förutsättningar för att omvandla el från vindkraftverk till vätgas via elektrolys och mata in den på gasnätet. Det går också att ta ett steg till och omvandla vätgasen till metan, som är huvudkomponenten i naturgas. För varje steg förloras dock energi, varför metoden inte anses ekonomiskt gångbar i dag, men forskarna tror ändå att den kan ha potential för framtida energilagring. Läs mer: www.dgc.dk/publikation/2016/ gasnettet-som-fremtidens-ve-lager ENERGIGAS NR 4 2016 33 n Dagens intensiva spannmålsodling kan leda till att markens innehåll av organiskt material minskar, särskilt på djurlösa gårdar där det inte finns tillgång till kreaturs gödsel. Ett sätt att vända trenden är att vissa år ersätta spannmål med gräsvall. Denna används för biogasproduktion och bio gödseln går tillbaka till åkermarken, vilket ger ett värdefullt bidrag av organiskt kol. En rapport från Energiforsk visar att hela 1,9 terawattimmar biogas kan produceras från vall som introduceras på spannmålsgårdar i Skåne och Västra Götaland. Det är lika mycket som hela dagens svenska biogasproduktion. Läs mer: www.energiforsk.se/rapportsök/ Grass for biogas – arable land as a carbon sink FOTO: BIOENERGIPORTALEN