Energigas 1
Debattbatt Sverige står inför ett vägskäl. Det be
hövs reformer, inklusive en offensiv energipolitik, för att klara den industriella konkurrensen. Det skriver Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. Vägskäl. Det trendskifte i industriell utveckling som skett i Sverige kan antingen bli början på en Rätt vägval kan lyfta svensk I ndustrin har lagt grunden för Sveriges ställning som ett välmående välfärdssamhälle. Om det Nima Sanandaji är teknologie doktor från KTH och vd för European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. kan ingen tvekan råda. Ännu i dag fortsätter industrin att spela en helt avgörande roll för samhällsekonomin. Under förra året stod varuproducerande sektorer direkt för 66 procent av Sveriges export och indirekt, genom industrinära tjänster, för ytter ligare 10 procent av exporten. Utan dessa exportintäkter skulle den höga levnadsstandard och utvecklade välfärd som finns i Sverige inte vara möjlig. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige under senare år blivit omsprunget i den globala konkurrensen. I kölvattnet av den globala finanskrisen blev det uppenbart att svenska industrier hade svårt att möta konkurrensen från nya industriländer som Polen, Indien, Kina och Mexiko. Notan för Sveriges industriella eftersläpning har varit hög. Det tapp som skedde mellan 2007 och 2015 har lett till att samhällsekonomin gått miste om ett värdeskapande på hela 155 miljarder kronor. Den industriella eftersläpningen har lett till långsam tillväxt av exporten. Hushållens belåning har vuxit snabbt eftersom konsumtionen vuxit snabbare Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: henrik.dahlsson@energigas.se 36 ENERGIGAS NR 4 2016 än exporten. Det är en ohållbar form av tillväxt, som förklaras av den dåliga industriella utvecklingen. En vanlig föreställning är att utvecklade ekonomier som Sverige helt enkelt inte kan klara konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien. I själva verket finns flertal exempel på liknande länder som klarade sig betydligt bättre. Tyskland och Nederländerna drabbades till exempel liksom Sverige hårt av den globala finanskrisen, men lyckades under perioden 2007 till 2015 återta hela tappet i industriell produktion. Nederländerna, Danmark, Norge, Österrike och Belgien ökade rentav produktionen något. USA och Sydkorea tog sig ur krisen och började växa genom industriell utveckling. Det trendskifte som skedde i amerikansk industri är särskilt värt att lyfta fram som inspiration till Sverige. Under lång tid präglades landet av kontinuerlig ”off-shoring”, det vill säga att företagen flyttade sin produktion till låglöneländer. Detta fenomen har dock blivit mindre vanligt förekommande, samtidigt som flytt tillbaka till USA, ”re-shoring”, har blivit mera vanligt förekommande. Mellan 2003 och 2014 minskade antalet industrijobb som flyttade bort från USA från 150 000 till 40 000. Samtidigt ökade antalet industri jobb som flyttades hem från 12 000 till 60 000. Landet gick alltså från att stöta bort industrijobben till att locka till sig dem. I vissa amerikanska delstater, som Ohio, fanns trots detta besvikelse över den industriella stagnationen. Donald Trump utnyttjade denna besvikelse för att locka till sig arbetarklassväljare, vilket banade väg för honom att vinna valet.