Energigas 1
Forskning & utveckling Alger blir plast, mat och
biogas Den första skörden av odlade makroalger har bärgats på västkusten. I projektet Seafarm undersöks hur de kan användas för tillverkning av en rad olika material i ett kretslopp där allt tas tillvara. Av restprodukten blir det biogas. – Förhoppningen är att en ny typ av hållbar industri växer fram i Sveriges kustregioner, säger Fredrik Gröndahl, projektledare vid KTH. Alger är en hittills outnyttjad resurs med stor potential. De innehåller en mängd viktiga ämnen som kan användas för både energiproduktion och framställning av olika material. I det tvärvetenskapliga projektet Seafarm tas ett helhetsgrepp för att se hur algerna kan utnyttjas på bästa sätt. Den första storskaliga odlingen av makroalgen sockertång bärgades i Kosterhavet utanför Strömstad i somras. Det är en art som växer naturligt på västkusten. Men de makroalger som växer vilt räcker inte för Seafarms syften. Odling måste till. – På köpet får man andra fördelar genom att algerna tar upp näring ur vattnet och bidrar till minskad övergödning, samtidigt som de skapar en fin livsmiljö för små kräftdjur och fiskar, vilket ökar den biologiska mångfalden, säger Fredrik Gröndahl. Bioraffinaderi Algodling konkurrerar heller inte med skogseller jordbruk. Det behövs ingen bevattning, ingen gödning och ingen tillförd energi i form av ljus eller uppvärmning. Odlingen går till så att algsporer sås på nylonlinor. När småplantorna blivit några millimeter viras linan kring ett kraftigare rep som sätts ut i havet. Algerna växer snabbt och efter ungefär ett halvår är det dags för skörd. Arbetet med att ta fram olika produkter ur årets skörd av makro alger är i full gång. Förutom att de kan användas som ingredienser i livsmedel och 32 ENERGIGAS NR 4 2016 Skördetid. Makroalgerna växer på rep som sätts ut i Kosterhavets nationalpark. När de vuxit sig meterlånga tFAKTA | SEAFARM Det femåriga projektet Seafarm är ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet samt 13 samarbetspartner från kustregioner i väst, syd och ost. Det är uppdelat på fem fokusområden: n Utveckla teknik för att odla alger i svenska farvatten. nHantera och konservera den skördade biomassan på bästa sätt. nUtvinna värdefulla ämnen för tillverkning av miljövänliga material i ett bioraffinaderi. nProducera biogas från bioraffinaderiets restprodukter. nUtvärdera hela kedjan med fokus på hållbarhet, energibalans, miljö och ekonomi. foder undersöks också möjligheten att göra plast, bioetanol, textila material med mera. Ett helt nytt bioraffinaderi växer fram. – Målet är att få fram så många högvärdiga ämnen som möjligt. Till exempel kan algernas proteiner, fetter och sockerarter användas för att tillverka diverse biobaserade material, säger Fredrik Gröndahl, som ska utvärdera hela projektet i en hållbarhetsanalys. En viktig del är energibalansen, och det är här biogasen kommer in i bilden. Ulrika Welander, professor vid Linnéuniversitetet, ansvarar för den del av projektet där restprodukterna från bioraffinaderiet ska användas för biogasproduktion. – Vi har bland annat avslutat ett försök där vi tittade på hela makroalgen och dess potential för att bilda biogas. Vi rötade den tillsammans med matavfall för att få en bra balans mellan kol och kväve och det gick bra, säger hon. Biogas från restprodukter Nästa steg är att undersöka biogaspotentialen hos olika restprodukter från bioraffinaderiet. Försöken utförs i små rötkammare på laboratoriet, där processen kan anpassas till materialets sammansättning. – Vi undersöker bland annat hur algerna