Energigas 1
› De biltillverkare som hittills satsat på bränsl
eceller, har valt egna kostsamma lösningar för de första småskaliga produktionsserierna. Men när dessa sedan ska skalas upp kommer vi att behövas. Hur många bilar som Sandvik hittills hjälpt på traven sedan produktions linjen startades för sex–sju år sedan är en väl förborgad hemlighet. – Vi får inte avslöja vilHåkan Holmberg ka bilföretag och bränslecellstillverkare vi samarbetar med. Men ett kan vi säga: våra metallband fi nns i alla världsdelar, säger Håkan Holmberg. Tredelad marknad I den snabbt växande bränslecellsbranschen delas marknaden ofta in i tre olika segment: Bilburen, stationär och portabel. Sandviks belagda metallband fi nns i alla tre. – Många av våra kunder har stationära lösningar. Olika typer av kraftaggregat som drivs med bränsleceller. En stor marknad är till exempel Indien, där telekom-tornen ofta har dieseldrivna reservaggregat som nu börjar ersättas med bränsleceller, konstaterar Håkan Holmberg. En annan stationär lösning är bränslecellsdrivna aggregat för el- och värmeproduktion för bostäder. – I Japan har den typen av aggregat tidigare drivits med naturgas. Nu ersätts de med bränsleceller. I dag fi nns det 120 000 installerade. Målet är 5,2 miljoner år 2030, säger Håkan Holmberg. Ett svenskt företag som producerar stationära kraftaggregat är Powercell. Ett som sysslar med portabla lösningar är myFC, som bland annat utvecklar bränslecellsdrivna mobiltelefonladdare. – Utvecklingen på den portabla marknaden är spännande. Snart kommer vi kanske ha sladdlösa datorer som drivs med bränsleceller som integrerats i själva maskinen, säger Håkan Holmberg. Lättviktare Mats W Lundberg betonar att en av de största poängerna med portabla bränsleceller är att de väger mindre och räcker längre än batterier. – En vanlig drönare för fl ygfotografering kan i dag ha en fl ygtid på 14 minuter om den drivs med batteri, men fl era timmar med en bränslecell, säger han. Dessutom fi nns ytterligare en stor poäng Mats W Lundberg med bränslecellstekniken: Att den kan vara 8 ENERGIGAS NR 4 2016 Vätgasfabriken Agas vätgasfabrik i Sandviken producerar grön vätgas. Det sker genom elektrolys av vatten med hjälp av grön el. Från fabriken går de kilometerlånga ledningarna rakt in till ståljätten Sandvik. Sandviken vill bli bäst på vätgas Sandviken vill bli Sveriges vätgaskommun nummer ett. För att nå målet samarbetar kommunen och den inhemska industrin. Produktion och export av metallband till bränsleceller, fler vätgasdrivna bilar och en ny tankstation är alla viktiga satsningar. Tankstationen Vätgasbilarna ska tankas på en nybyggd tankstation hos Aga. Tankstationen blir den fjärde i Sverige när den är klar. helt fossilfri – under förutsättning att drivmedlet är det. Vanligtvis är det vätgas och syre som orsakar den kemiska reaktion som omvandlas till elektricitet inne i bränslecellen. El som sedan kan driva en elmotor, till exempel i en bil, med vattenånga som enda utsläpp. Lång erfarenhet av vätgas Sandvik har lång erfarenhet av vätgas – som processgas i metallframställningen. I början av år 2012 lades den egna vätgasproduktionen ner och fabriksområdet anslöts med en rörledning till Agas nya vätgastillverkning i Sandviken, där vätgasen tas fram genom elektrolys av vatten med hjälp av grön el. Detta är ett miljövänligt alternativ till den vanligaste metoden – genom ångreformering av naturgas, vilket ger stora utsläpp av koldioxid. – Elen som används i Agas elektrolys är helt förnybar. Det har vi certifi kat på. Jag tror att vi var först i Sverige med att köpa grön vätgas i den här skalan, säger Mats W Lundberg. I samma veva som pipelinen från Aga byggdes fi ck han en idé. Han skrev ner den på en lapp och la i Sandviks förslagslåda. Nu håller idén på att förverkligas. – Det slog mig att den gröna vätgas som vi köpte till vår stålproduktion också är ett fordonsbränsle. I de bränsleceller som jag an