Energigas 1
Synpunkten Industri och energi hand i hand – men
hur? V id moderatstämman i oktober 2011 kallade Fredrik Reinfeldt Svenskt näringsliv för ett ”särintresse” bland andra. Därmed var bollen upplagd på straffpunkten inför valrörelsen 2014. Stefan Löfven gjorde då ”nyindustrialiseringen” av Sverige till ett av sina teman och som ny statsminister utlovade han en ”industrikansler” som skulle göra jobbet. En central fråga måste besvaras. Hur ska energipolitiken utformas så att vi kan värna konkurrenskraft och jobb – samtidigt som industrins klimat- och miljöpåverkan minskar? av industrier”, vilken nästan inte diskuteras alls. En avgörande fråga, enligt rapporten, är om denna utveckling kan förhindras med en ”aktiv industripolitik”. Tidningen Fokus (nr 42, oktober 2016) ger en dyster bild och konstaterar att ”i tysthet pågår en utfl yttningsvåg och avveckling av tiotusentals industrijobb varje år, i den största industrislakten sedan 1990-talskrisen”. Det senaste exemplet är Ericsson som planerar att lägga ner all produktion i Sverige. Industrin står i dag för en tredjedel av den slutliga energianvändningen och omkring en tredjedel av växthusgasutsläppen. Energiöverenskommelsens svar på frågan är fortsatt kärnkraft på obestämd tid, samtidigt som elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Fem år senare ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Hur ska de till synes oförenliga målen förenas? I Energimyndighetens rapport ”Industrins långsiktiga utveckling i samspel med energisystemet”, ett underlag till deras utredning ”Fyra framtider – energisystemet efter 2020”, görs scenarier som ger några möjliga svar. Mer förnybar el, vätgas, bioråvara och cirkulär ekonomi samt lagring av koldioxid (CCS) är några alternativ som nu diskuteras allt mer. Ett annat alternativ som nämns är ”betydande nedläggning HENRIK DAHLSON Public affairs-ansvarig på Energigas Sverige Nu är det halvtid i mandatperioden. Någon industrikansler har inte tillsatts. I stället har Löfven samlat en grupp rådgivare med chefer från fl era svenska företag. I somras avvecklades gruppen. Nu har regeringen gett Energimyndigheten ett nytt uppdrag och en pott pengar för att ”genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser” med slutredovisning år 2020. Den långsiktiga energipolitiken måste förenas med en långsiktig industripolitik där målsättningar för konkurrenskraft, jobb, miljö och klimat kan diskuteras samtidigt. Det fi nns en tydlig vilja inom industrin att använda allt mer av förnybara gaser och bidra till fossilfrihet. De goda ansatser och initiativ som fi nns – exempelvis innovationssatsningen och Fossilfritt Sverige – måste ta vara på denna vilja. Men för att lyckas krävs framförallt ett handfast politiskt ledarskap, bortom förklenande etiketter och svulstiga proklamationer. s 38 ENERGIGAS NR 4 2016