AMES 1
KRÖNIKA Stor effekt på global nivå KOMMER NI IHÅG
ADAM SMITH? Han som brukar kallas grundaren av modern nationalekonomi. Hans kanske mest kända bok är Nationerna välstånd. Smith förespråkade frihandel och att länder skulle fokusera på invånarnas välstånd istället för att uppnå överskott i handelsbalansen. Hans teorier om arbetsfördelning har haft stor påverkan för utvecklingen av nationalekonomiska modeller. Idéerna vidareutvecklades sedan av David Ricardo till teorier om länders komparativa fördelar, det vill säga att det är värt att fördela arbetsuppgifter mellan länder, även om ett av länderna utför alla uppgifter på ett mer effektivt sätt än det andra landet. ADAM SMITH OCH DAVID RICARDO hade nog gråtit av lycka om de sett hur världen globaliserats och hur vi i ofattbart komplexa värdekedjor nyttjar olika länders komparativa fördelar. Det har bidragit till ett enormt välstånd på global nivå. Även om det också lett till stora ekonomiska klyftor mellan de mest rika och de fattigaste i världen, så har välståndsökningarna också kommit de mest fattiga till del. Antalet människor som lever i extrem fattigdom (dvs på mindre än 1,9 USD/dag) har minskat med 70–75 procent mellan 1990 och 2015 och antalet fortsätter att minska på global nivå. OK, SÅ SLUTET GOTT, ALLTING GOTT? Nja, inte för att jag på något sätt vill backa bandet och minska graden globalisering i världen, så kan jag inte låta blir att fundera över hur mycket mer komplicerat det blivit att t.ex. minska koldioxidutsläppen. De flesta företag som levererar någon form av fysisk produkt sitter i en svår sits när de vill minska produkternas klimatpåverkan. Om man kartlägger hela värdekedjan för exempelvis en elektronisk produkt blir man helt snurrig. Ett realistiskt hittepå exempel: ett svenskt kundföretag beställer ett antal produkter. Mineralerna som används i produkten kommer från gruvor i Afrika, plasten från en fabrik i Kina, någon komponent kanske är producerad i Mexiko och en enklare komponent i Bangladesh. Slutligen monteras alla delarna i en fabrik i Vietnam, mjukvaran från Indien installeras och produkten läggs i emballage som producerats i Thailand. Den svenska kunden beställer transporten av ett större transportföretag med kontor i Sverige, som i sin tur lägger beställningen på ett företag som förmedlar transporter med huvudsäte i Dubai. De kontaktar en lokal transportfirma i Vietnam som ombesörjer transporten till närmsta hamn. Ett rederi är anlitat för att forsla varan till Rotterdam med båt. En holländsk speditör levererar varan till en omlastningscentral i Örebro. Därifrån tar ett lokalt svenskt åkeri med sig grejerna till kundföretaget. DET HÄR ÄR JU ETT FULLKOMLIGT kaos av aktörer inblandade. Hur kan då utmaningen att minska klimatavtrycket från en produkt hanteras? Först måste man fundera över vilka huvudsakliga aktiviteter som bidrar till utsläppen. Förenklat kan man säga att det handlar om energikällor och energiförbrukning (i alla led), vilka transporter och bränslen som nyttjas samt hantering av restmaterial (avfallshantering och återvinning). Genom att kartlägga värdekedjan, kan man ganska snabbt se var de stora utsläppskällorna är och börja med att fokusera på dem. Ta en diskussion med leverantören. Begär att få se en roadmap mot minskade utsläpp. Begär in underlag från underleverantörer etcetera Man gör leverantörerna en tjänst, för det ger dem incitament att börja jobba med sina utsläpp, vilket de kommer att kunna dra nytta av, ju mer reglering och krav som kommer på global nivå. DEN HÄR PROBLEMATIKEN kan man se även i helt svenska värdekedjor. En landskapsarkitekt berättade om ett nybyggnadsprojekt, där slutkunden är ett stort svenskt fastighetsbolag med hög svansföring i klimatfrågan. Landskapsarkitekten har fått beställningen av en något mindre ambitiös underentreprenör. Alla smarta lösningar som föreslagits för att återanvända till exempel stenar och träd som kommer att flyttas/ fällas under bygget har avslagits av entreprenören. Det blir för dyrt att lagra stockarna och stenarna under byggets gång. Istället ska materialet forslas till deponi/förbränning och sedan ska de ta dit inköpt standardmaterial i slutet av byggfasen. Det saknas helt hänsyn till behovet av att minska antalet transporter, att minska behovet av att utvinna nytt material, kulturvärdet av att återanvända material som fanns i den ursprungliga naturen på platsen, etc. Finn fem fel räcker inte som beskrivning av dumheterna. VAD VILL JAG SÄGA MED DETTA? Dels tycker jag att detta förklarar varför så många tjatar om en global CO2-skatt. Det skulle verkligen hjälpa till att skapa incitament i hela leverantörskedjorna att minska utsläppen. EN ANNAN SLUTSATS är att tack vare de oerhört komplicerade värdekedjorna, kommer företag och offentlig verksamhet behöva lägga mycket mer tid och resurser på att bygga kompetens och på att driva frågorna gentemot leverantörerna. Bortsett från att det är möjligt att högre klimatkrav leder till högre kostnader, så kommer de interna kostnaderna för upphandlingen att gå upp. Det måste vi nog acceptera och lära oss att leva med, åtminstone under en övergångsperiod. En tredje slutsats är att detta ger ett mycket bra argument till varför åtgärder i Sverige kan ge stor effekt på global nivå. Men så tätt ihopkopplade leverantörskedjor kommer kundkrav även från små marknader som Sverige att slå igenom. Vi är dessutom inte ensamma – alla företag inom EU sitter snart i samma båt. SLUTLIGEN KAN EN ORDENTLIG kartläggning av leverantörskedjan ge andra fördelar, förutom att man får bättre koll på klimatpåverkan. I ovanstående har jag inte ens gått in på alla utmaningar runt annan miljöpåverkan och social hållbarhet, men ökad kunskap är ett ganska bra vaccin mot en mängd risker i leverantörsleden. Idag är det till exempel många företag som är nervösa över hur länge Corona-viruset ska slå mot leveranserna från Kina. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja kartlägga var grejerna kommer ifrån. Och för oss konsumenter att börja ställa frågorna! n MALIN FORSGREN Seniorkonsult, 2050 Vi hjälper företag och företagare med juridisk rådgivning Maminza Advokatbyrå AB Järnvägsgatan 10, 582 22 Linköping, Sweden Sankt Annegatan 7, 611 34 Nyköping, Sweden Tel (växel): 010 - 165 00 30 www.maminza.com 30