Utmärkt Örebro 1
Ingången till Laxå Bruk. K anske framstår Diemond
e vid första anblick som ett normalt svenskt modevarumärke, som gör tidlösa och minimalistiskt designade kläder av högsta kvalitet. Men gräv lite djupare och du finner en ambitiös och driven grupp människor som jobbar för integration, inkludering, mångfald och positivitet. Visionen har sedan varumärket föddes varit att skapa moderna uttryck för en ny generation ur ett mångkulturellt perspektiv. Att designa tidlösa plagg som passar lika väl in i ett mötesrum som på gatan. Att få förorten och innerstan att mötas. Sedan ett par år tillbaka har ett nytt projekt långsamt vuxit fram i Laxå — Fugeetex. Bakom står Angelo Da Silveira, Diemondes grundare, som en dag fick ett telefonsamtal från en barndomsvän som nyligen förvärvat mark i den lilla bruksorten i sydvästra Närke. – Han hade köpt mark där det gamla Laxå Bruk låg, för att jobba med miljöåtervinning genom sitt företag Laxå Bruk Miljöåtervinning. Det finns massor av byggnader på marken, bland annat den gamla möbeltapetseringsfabriken Indeno som tidigare haft mycket arbete men som de senaste åren har trappat ned verksamheten och idag bara sysselsätter två personer. När vi kom dit upptäckte vi att det fanns en uppsjö av maskiner på plats, bland annat en stor — och väldigt dyr — Gerber-maskin som klipper tyger. Vi hade redan gjort plagg i vår studio i Bredäng och skissat på ett made-to-order-koncept, och länge velat komma ifrån det här med att producera mer än vad vi planerade att sälja, berättar Angelo. Inledningsvis tillverkade Diemonde sina kläder i Kina, men stötte på problemet med att fabriker konsekvent ställer minimikrav på produktionsvolym, oavsett om du är ett stort välkänt varumärke eller ett mindre etablerat. När de istället började tillverka kläderna i Portugal, precis som många andra svenska klädmärken i det övre segmentet, var problemet inte lika utbrett, men återkommande. – Större varumärken har utrymme att förhandla om priset, vilket ställer till problem för mindre aktörer på väg uppåt. Det är inte svårt att räkna ut att minimikravet leder till stort produktionssvinn — till och med Burberry brukade elda upp kläder för flera miljoner varje år, ända till folk fick nys om det och man tvingades sluta, om jag inte minns fel. Man ville inte skada varumärkets status genom att plaggen reas ut eller letar sig ut på andrahandsmarknaden, säger Angelo. Är fabrikernas minimikrav någonting som varit ett problem för Diemonde? – Absolut, vi har alltid haft det här problemet. Mindre varumärken med potential har svårt att utveckla sin verksamhet på grund av det. För att inte tala om den negativa påverkan på miljön det har. 27 I fabriken i Laxå såg Angelo en möjlighet att förverkliga drömmen: att skala upp Diemondes produktion på hemmaplan, och samtidigt vara klimatsmarta och inte överproducera. Men det fanns fler saker att förverkliga med hjälp av den gamla möbeltapetseringsfabriken. Saker som man på sikt hoppas leder till en förändring inom den svenska modeindustrin. Angelo kontaktade sin barndomsvän Yasaar Biladama, före detta fotbollstalang i BK Forward som sedermera gick till IF Brommapojkarna och spelade på allsvensk nivå. De växte upp tillsammans i Örebro, men i och med fotbollskontraktet flyttade Yasaar i 15-årsåldern. – Jag spelade fotboll upp till Allsvenskan, men när korsbandet gick av valde jag att lägga ned fotboll på professionell nivå och började plugga IT. Sedan dess har jag främst jobbat som konsult för olika klienter, bland annat Tele2, Vasakronan, Postnord, och Barnebys, innan jag startade Devlight AB. Det kändes naturligt redan från början att gå med i projektet eftersom vi också jobbar med mångfald, fast inom IT, berättar Yasaar. Angelo kom till Örebro med sin familj när han var sju år gammal, Yasaar när han var två. Bägge kom hit som flyktingar, Angelos familj bodde på flyktingförläggning i Örebro medan Yasaar hamnade på en förläggning i Nässjö. – Vi har båda vänner som kommit och bott på