Advokaten 1
Fokus Domstolsreformer » ten i ett land och att u
ppfinnaren får betala skadestånd för produkter som sålts i landet. Samtidigt kan det vara tillåtet att sälja produkten i ett annat EU-land, säger han. Till grund för reformen ligger dels förordningarna om ett enhetligt patentskydd som antogs i december 2012 av Europaparlamentet, dels domstolsavtalet, ett internationellt mellanstatligt avtal som undertecknades i februari 2013. Så gott som alla, 26 av EU:s 28 medlemsstater, deltar Patrick Krassén. i systemet. Spanien har valt att stå utanför både det enhetliga patentskyddet och den enhetliga domstolen. Kroatien har fortfarande inte anslutit sig till patentskyddet och domstolen, men förväntas göra det. Polen har antagit förordningarna om patentskyddet men har inte undertecknat domstolsavtalet. Övriga EU-länder har anslutit sig till både patentskyddet och domstolen, berättar Louise Petrelius. En anledning till att reformen har dragit ut på tiden och att Spanien har valt att inte delta i samarbetet är språkfrågan – det vill säga vilka språk som ska vara Europeiska patentverkets (EPO) officiella språk. Spanien ville att patentskriften skulle översättas till spanska. När engelska, tyska och franska, men inte spanska, blev officiella språk valde Spanien att stå utanför både det enhetliga patentet och den enhetliga domstolen. För att det enhetliga patentskyddet ska börja gälla krävs att domstolsavtalet träder i kraft. Det sker när tretton medlemsstater, däribland Tyskland, Storbritannien och Frankrike har ratificerat det. I mitten på december 2015 hade åtta EU-medlemmar ratificerat avtalet. Frankrike var ett av dem, Sverige ett annat. – Vi vet att fler länder kommer att ratificera avtalet under den kommande 4–5-månadersperioden. I Tyskland och Storbritannien pågår nationella genomförandeprocesser för att få lagstiftning på plats, säger Louise Petrelius. REGIONALA OCH LOKALA AVDELNINGAR Domstolens första instans består av en central avdelning samt lokala och regionala avdelningar i medlemsstaterna. Den centrala avdelningen har sitt säte i Paris med underavdelningar i München och London. Vid underavdelningen i München ska patentmål som rör teknik och mekanik handläggas. Mål som handlar om läkemedelspatent ska avgöras vid underavdelningen i London. Domstolens andra instans får sitt säte i Luxemburg. 42 Malta och Luxemburg inrättar sannolikt inte några egna lokala avdelningar utan kommer att låta målen avgöras vid den centrala avdelningen. Sverige och de baltiska länderna inrättar en nordisk-baltisk regional avdelning med säte i Stockholm. I mitten av december var det den enda regionala avdelningen. Resten av länderna väntas inrätta lokala avdelningar. Hur många lokala avdelningar som inrättas i varje land beror på hur många patentmål som i dag handläggs i länderna. Tyskland, som har en omfattande patentaktivitet, får fyra stora lokala avdelningar, medan det i till exempel Finland är tillräckligt med en avdelning. Alla domare som anställs vid domstolen ska ingå i en gemensam domarpool. Domarsitsarna ser olika ut beroende på i vilken avdelning ett mål avgörs. I de tyska lokala avdelningarna ska domarsitsen bestå av två tyska domare och en domare från domarpoolen. I den finska avdelningen ska sitsen bestå av en finsk domare och två från poolen. Vid den nordisk-baltiska regionala avdelningen ska sitsen bestå av två domare från Sverige och de baltiska länderna och en domare från domarpoolen. ANTAL DOMARE Det är oklart exakt vilka länder som har ratificerat domstolsavtalet och som kommer att delta i domstolens verksamhet från start. Det är därför osäkert hur många domare som inledningsvis arbetar i domstolen. Baserat på antalet beräknade mål och domarnas produktivitet beräknas omkring 50 domare behöva anställas till domstolens första och andra instans. Siffran är dock mycket osäker, betonar Louise Petrelius. För att få en bild av intresset för tjänsterna och vilken kompetens som finns gick det för en tid sedan att göra en förvalsanmälan. Då uttryckte omkring 1 300 personer intresse för domartjänsterna. Enligt Louise Petrelius fanns många bra kandidater från de flesta EU-länderna. Potentiella domare från de länder som inte har så stor patenttvistaktivitet erbjuds utbildning. Förhoppningen är att domarrekryteringen kan påbörjas redan under våren. Den förberedande kommittén har dock inte fattat något beslut om detta ännu, är Louise Petrelius noga med att påpeka. – Domarna som anställs måste ha en bred kompetens inom patenttvister. Det är viktigt att rekrytera de bästa domarna i EU till den här domstolen, säger Louise Petrelius. Advokaten Nr 1 • 2016