Advokaten 1
Fokus Domstolsreformer » normalt stämmas i den re
gionala avdelningen i Stockholm. Den som kommer från regionen kan också stämmas vid avdelningen utan att ha sålt några produkter här. Parterna kan också komma överens om att processa vid en annan avdelning. Det första året väntas domstolen få omkring 150–200 Louise Petrelius. mål i första instansen, endast några få mål förväntas överklagas till andra instansen. Därefter bedöms antalet mål stiga stadigt och uppgå till omkring 300 andra året. I den nordisk-baltiska avdelningen kan det handla om cirka fem mål det första året. Men prognoserna för antalet mål är mycket osäkra, understryker Louise Petrelius. Inledningsvis kommer de flesta domarna att arbeta deltid i domstolen. – Många av de deltidsarbetande domarna kommer med all sannolikhet att jobba parallellt i en nationell domstol. Så blir det förmodligen även i Stockholm, säger Louise Petrelius. På sikt väntas dock patentmålen i de nationella domstolarna minska i takt med att fler får förtroende för det enhetliga europeiska patentsystemet. – Min bild är att huvuddelen REGIONAL NORDISK-BALTISK AVDELNING I flertalet länder inrättas lokala eller regionala avdelningar i domstolen. Anledningen är att medlemsstaterna anser att det är viktigt att användarna kan processa i sitt eget land. För att målunderlaget skulle bli större var tanken inledningsvis att Sverige, de baltiska länderna samt Finland och Danmark skulle ingå i den regionala avdelningen, där engelska skulle vara det enda rättegångsspråket. – Målen vid den regionala avdel”Min bild är att huvuddelen av patentmålen i Stockholms tingsrätt i dag rör europeiska patent. Man kan utgå ifrån att en betydande del av dem framöver kommer att anhängiggöras vid den nya enhetliga europeiska patentdomstolen.” Louise Petrelius av patentmålen i Stockholms tingsrätt i dag rör europeiska patent. Man kan utgå ifrån att en betydande del av dem framöver kommer att anhängiggöras vid den nya enhetliga europeiska patentdomstolen. Därmed sjunker målantalet vid den nationella domstolen, säger Louise Petrelius. Karin Bergh tror dock inte att de nationella patenten försvinner helt. – Det finns de som inte har behov av patent i alla 26 länderna och som bara vill ha kostnaderna för ett nationellt patent. De fortsätter att söka patent på sina lokala marknader, säger Karin Bergh. TRE TYPER AV PATENT l Nationella patent söks och beviljas av patentverket i respektive land – i Sverige av PRV. Vid tvister vänder man sig till nationella domstolar. I Sverige handläggs tvisterna i dag av Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Framöver ska tvisterna handläggas i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen i Stockholm. l Ansökan om ett klassiskt europeiskt patent lämnas in till det europeiska patentverket. När 44 patentet har beviljats ska det mot en avgift registreras hos patentverken i samtliga länder där det ska gälla. Patenten blir nationella patent i respektive land och behandlas som sådana även processmässigt. Patenttvister löses nationellt eller i den enhetliga europeiska domstolen. l Ansökan om att begära enhetlig verkan av ett europeiskt patent lämnas in och bedöms av det europeiska patentverket. Ett patent som ges enhetlig verkan kommer att ge ett patentskydd som gäller i princip hela EU. Tvister som rör patent med enhetlig verkan kan endast lösas i den enhetliga europeiska patentdomstolen. Årsavgiften för det enhetliga patentskyddet kommer att motsvara summan av dagens nationella årsavgifter i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna. l Ett patent ger normalt skydd i 20 år. För läkemedel kan patentskyddet förlängas i fem år till 25 år. Advokaten Nr 1 • 2016 ningen kommer att avgöras av en multinationell domarsits. Då är det inte så effektivt att processa på svenska, säger Louise Petrelius. Men språkfrågan var en av anledningarna till att Finland drog sig ur förhandlingarna och i stället beslöt att inrätta en lokal avdelning i Helsingfors, med finska, svenska och engelska som rättegångsspråk. Nationalistiska stämningar gjorde att även Danmark sent i förhandlingarna beslutade att inrätta en lokal avdelning i Köpenhamn, där det går att processa på danska. – Det gör att det blir färre mål och färre domar i den regionala avdelningen. Men om Finland och Danmark skulle ändra sina beslut kan de ansluta sig senare, säger Louise Petrelius. Håkan Borgenhäll hade föredragit om Danmark och Finland också hade anslutit sig till den nordisk-baltiska regionala avdelningen, där Sverige och de baltiska länderna nu ingår. – Vi hade alla tjänat på om vi hade slagit ihop oss. Då hade vi fått in fler mål till den regionala avdelningen och därmed byggt upp kompetensen snabbare, säger Håkan Borgenhäll. Peter Sande anser att det är en fördel att en regional avdelning hamnar i Stockholm.