TIDNINGEN TILLVÄXT 1
PROFILEN 1700-talet, i huvudsak i Sverige och i s
ynnerhet i Stockholm. Det är en epok som är väldokumenterad i arkiven. I 25 år har han samlat material kring Gustav III:s död. Trots det har han bara gått igenom en bråkdel av det som finns. När han går igenom alla handskrivChristopher O’Regan har varit intresserad av historia ända sedan han var barn. > Inspelningarna och många resor som föredragshållare har fått upp Christopher O’Regans intresse för landsbygden, förutom att han nu är småbarnspappa och funderar på om Gamla stan är rätt omgivning för drygt ettåriga dottern Alice att växa upp i. Det finns ett stort kulturhistoriskt värde i många byggnader på den svenska landsbygden. Christopher O’Regan tycker att det behövs större uppmärksamhet kring gårdar och torp. Inte bara för bevarandets egen skull utan också för kvalitetstänkandet. TROTS BÄTTRE REDSKAP och teknik kan vi i dag inte matcha allt som åstadkoms förr, menar han. Kvaliteten går ner med massproduktion. – Har man ett soldattorp från 1600-talet där det inte finns mögel, där man ser kärnvirket, hur det är konstruerat och har hållit i alla år – då tycker jag att man också kan använda de här byggnaderna som goda läromedel. Vi måste återerövra kvalitetstänkande, hållbarhet och det beständiga, säger han. Det kulturhistoriska värdet består också i vad ett hus har använts till och i vilken omgivning eller miljö det ligger. Christopher O’Regan tycker att det tas för lite hänsyn till detta. För den som köper ett hus på landet och vill veta mer om det tipsar Christopher O’Regan i första hand om hembygdsföreningarna. I de många föreningarna finns engagerade och historiskt kunniga personer. – Min erfarenhet är att de mer än gärna delar med sig, säger han. Får man ett namn på någon som har bott i huset kan man söka i dödböcker, gå vidare till bouppteckningar och se vad som fanns i hemmet. Det kan också finnas fotografier. Man får vara lite detektiv, ha tålamod och hoppas på turen. Att få liv i namnen i det förgångna är en utmaning, särskilt som livet inte alltid var så glamoröst och spännande för exempelvis torparna. – Men de representerar något större än sig själva. Torparna speglar det egentliga Sverige, säger Christopher O’Regan. Han är specialist på det sena na sidor sporras han av att han ser den gamla världen allt tydligare för varje detalj han hittar. Det är händelserna kring mordet på Gustav III som är forskningsobjektet, men det är vardagslivet, kulturen och tidsandan som fascinerar Christopher O’Regan. Det växer fram filmsnuttar inom honom som blir tydligare ju mer han läser. – Det jag ser som min största gåva efter alla dessa år med miljontals dokument är att jag inte har förlorat den barnsliga fantasin. När jag skriver och berättar är källmaterialet grunden. Men historia skiljer sig från andra ämnen genom att det finns ett extra utrymme för fantasi oavsett hur mycket man har läst, säger Christopher O’Regan. HAN HAR VARIT intresserad av historia sedan barnsben. När han var liten tog hans föräldrar, främst hans mamma, med honom till museer och historiska platser som Hagaparken och Livrustkammaren i Stockholm. Bevarade kulor, knivar och rockar väckte hans intresse – han ville veta mer. – Det finns inget i Sagan om ringen eller Mio min Mio som inte har sin motsvarighet i det verkliga livet, säger han. Han hade en högst omväxlande barndom som har gjort att han som vuxen känner sig hemma i alla miljöer – från förorten till hovkretsar. Hans föräldrar skilde sig när han var fyra år När jag skriver och berättar är källmaterialet grunden. Men historia skiljer sig från andra ämnen genom att det finns ett extra utrymme för fantasi oavsett hur mycket man har läst. Tillväxt 19 >