Nordens Tidning 1
Demokrati och folkbildning Nordisk demokrati I no
rdisk demokratitradition har två synsätt tillika praktiker dominerat. Förenklat: • Den ena är demokrati som livsform; ser till samhället som helhet; sinnesförfattning, livsstil, deltagande, medverkan, nätverk, fria associationer bredvid statliga och kommunala organisationer. • Den andra är demokrati som styrelseform; fokus på den politiska demokratin och offentliga sektorn; statsförfattning, de styrdas kompetens och förutsättningar att delta som medborgare i val-kontroll-avsättande av de folkvalda (som utses av och från de styrda), d v s av de styrande över de styrda, elit, formell hierarki. Nordisk demokrati-praktik har bestått av en kombination av de båda, med grund i den senare. Import av elitmodeller från t ex marxist-leninistiska eller från anglosaxiska länder har inte lyckats förändra demokrati-tradition så mycket. Det har däremot skett större förändringar inom förvaltningspolitiken. Privatiseringar, konkurrensutsättning, resultat- och penningmått som dominerande vid styrning och utvärdering, EU-medlemskap, ökad sekretess, den mångreligiösa tillika mångkulturella samfundspolitiken (med privatisering av svenska kyrkan som del) etc etc. Idag finns, på olika områden, i olika grad, en spänning mellan demokrati-traditionen och delar av den förvaltningspolitik som importerats, påverkat, etablerats, bedrivits och införts sedan 1980-tal. Och som idag till vissa delar kan assimileras med traditionen och i andra delar där anpassning eller förändring av de nordiska institutionerna för demokratin måste ske, finns en mer eller mindre utbredd kritik i samtliga nordiska länder. År 2019 kommer en bok om just nordisk demokrati publiceras. Av föreningarna Norden. Under föreningens Nordens firande av sitt 100-års jubileum. BO anderSSOn Mer medborgerligt nordiskt samarbete och utbyte 1. Norden är främst en skapelse av fria medborgerliga krafter, personliga och organisatoriska. De har fungerat som integrerande krafter, genom verksamhet och meningsbildning. 2. Stora värden har skapats genom värdet att: • få kontakt med andra, utbyta erfarenheter och skapa lärande • samverka kring ändamål som legat berörda varmt om hjärtat • ge varandra stöd och hjälp • med gemensamma krafter lösa uppgifter där var och en inte räcker till 3. Praktiska behov har varit grundmotiv. Men tankar om samarbetet som ett värde i sig har också spelat in. Liksom samarbetet som ett medel för att nå materiella och kulturella mål, såsom bättre levnadsstandard, känsla av samhörighet, livskvalitet samt en gemensam styrka både inåt och utåt Norden. 4. Samarbetena och utbytena har underlättats av släktskap, rörlighet, litteratur, konst, likheter i bildning, sociala strukturer, grannskapet, nordiska nätverk och organisationer, kommunikationer, ländernas välstånd och välfärd 5. Samarbetena och utbytena har haft återverkan på sättet att tänka, som bilden och upplevelsen att tillhöra ett större samhälle och delvis bero av det. 6. Det fria medborgerliga samarbetet har bildad en god jordmån för staternas och kommunernas eller politikens - i snäv betydelse - samarbeten och utbyten. Och staterna har i sin tur aktivt gett stöd till det fria medborgerliga samarbetet och utbytet. Idag ökar samarbetena och utbytena. Det är bra. Det behövs än mer för att möta dagens behov!” BO anderSSOn 28 nordens tidning nr 1 | 2018