TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Historien bakom framgångskorven Tid, enga
gemang, pengar och varor av en kvalitet som motsvarar de förväntningar prisbilden skapar. Det är framgångsfaktorerna bakom Per Karlssons korv – korven som innehåller hela grisen. Text Tina Andersson Varumärke DET KAN LÅTA som en saga. Slaktarkorv från ett litet lantbruksföretag i Halland ligger i kyldiskar i hela landet genom ett centralavtal med Ica. Men få saker säljer sig själva. – Som för så många andra har det inneburit både mer jobb och blivit dyrare än beräknat, och det är nog inte troligt att vi gjort detta om vi vetat det innan. Så det var en väldig tur att vi inte visste, då hade vi missat mycket roligt, säger Per Karlsson. Han och hustrun Åsa är grisföretagarna som tröttnade på den pressade lönsamheten och startade varumärket Slaktarkorv. Den bärande strategin i varumärkesbyggandet är att varorna ska tillverkas av djurets alla styckningsdetaljer, ”hela grisen”. ENLIGT DERAS kommunikationsbyrå är det bäst att bara förmedla ett enda budskap, i Slaktarkorvs fall att de finaste delarna från grisen är med. Det är faktiskt det enda som Karlssons inte riktigt lyder. De har drivit igenom att det även står på förpackningarna att företag som är involverade i värdekedjan från grisföretaget och framåt har kollektivavtal. Per Karlsson poängterar att trovärdighet är viktigt. – I början sålde vi i Stockholm och på västkusten och distribuerade själva. Det kostade att köra demonstrationer och grillning utanför affärerna, men handlarna är våra kunder och du måste leva upp till vad du sagt. Satsningen på Slaktarkorv har kostat pengar, men är enligt Per Karlsson äntligen nära en rullande affär. Kontinuerlig produktutveckling är viktigt. Just nu lanseras tre sorters ölkorv och nästa steg är korv av andra djurslag. n Mer än korv i företaget Boarps Gård AB ägs och drivs av Åsa och Per Karlsson. Åtta anställda inklusive dem själva. Omsättningen är cirka 65 miljoner kronor. Slaktarkorv ligger i ett eget bolag. Det är inte gårdens grisar i korven, Slaktarkorv köper varorna från ett kvalitetsinriktat charkuteri i Värmland. Per Karlsson, till vänster, är mannen bakom Slaktarkorv. Landskapet hålls öppet med EU Stoltare yrkeskår, mer offentliga pengar i omlopp och fortsatt öppna landskap. Så ser svenskt lantbruk ut efter 20 år i EU. Text Tina Andersson Lantbruk INGEN KAN SÄGA exakt hur utvecklingen hade blivit om Sverige valt att stå utanför EU, men Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson kan i alla fall berätta hur det verkligen blev efter 8 Tillväxt inträdet 1995. En av de saker man kanske inte tänker på är att tiden före Sveriges medlemskap präglades av överskott på spannmål, griskött och mejeriprodukter. Köttberg, smörberg och höga kostnader för export gjorde Harald Svensson att lantbrukarna var en del av problemet, inte lösningen, på den tiden. — DÅ KUNDE en stor skörd vara en katastrof eftersom världsmarknadspriserna ofta var mycket lägre än de svenska priserna. Det kan vara tyngande för själen att hela tiden producera mer än vad som efterfrågas. Jag känner med säkerhet att den svenska bonden är mer stolt över sitt yrke i dag, säger Harald Svensson.