Svensk Vattenkraft 1
Stengevatnet "dränerades" för att producera is fö
r att bevara fisk för långtransporter. Isblock klipptes ut och transporterades ner till havet. producenterna har infört de nya digitala verktygen, medan andra kommer att gå med så snart som möjligt genom att sätta upp plattformen för nya teknologilösningar. Digitaliserings- och fjärrkontrollfunktioner spelar en avgörande roll här och är ett stort hinder för effektiviteten i småskaliga projekt. Svensk vattenkraft har dock generellt en mycket hög grad av automatisering. Flera mindre kraftverk har redan investerat i moderna SCADA-system och är fullt med i den digitala vågen i branschen. En viktig observation är att vissa svenska kraftproducenter har en diversifierad portfölj som ofta inkluderar fjärrvärme och vindkraft. Detta har lett till tidigare uppgraderingar och centrala SCADA-system. Men hos producenter som också optimerar andra typer produktion, får vattenkraftproduktion ofta inte alltid sin del av uppmärksamhet och resurser i optimeringsprocessen. Parallellt med digitaliseringen har myndigheterna nu lagt fram ett förslag till NAP (Nationella Plan). Det finns mycket osäkerhet kring lagstiftningen och flera riktlinjer som ännu inte är konkreta. Detta förslag har skapat mycket diskussion inom den småskaliga vattenkraftsindustrin. Vissa tycker att det är hotande, medan andra anser att det är för tidigt att säga vilken typ av effekter det kommer att få. Tidsramen är också mycket annorlunda - vissa vattendrag börjar inom en snar framtid, medan andra har ett tidsperspektiv på 15 - 20 år. PRISVARIATIONERNA – HOT ELLER MÖJLIGHET? Två viktiga observationer från den svenska marknaden. Flera producenter anser inte att små intagsdammar kan regleras. Om man pratar om att manuellt reglera en liten intagsdamm, är det logiskt att det i praktiken finns små möjligheter till reglering. Om man har automatisk reglering på plats kan dock några timmars 16 SVENSK VATTENKRAFT #2 2020 flexibilitet ge fantastiska resultat i ett längre perspektiv. Då kan man dra nytta av de stora svängningarna i kraftpriserna i Sverige även med några timmars reglering tillgänglig. En annan observation är att i Sverige är flera dammar nu oreglerade - och det finns exempel på större magasin som drivs av stora producenter där de mindre producenterna nedströms inte vet tillräckligt om regleringen som händer längre upp. Det är en win-win-situation för alla parter om man nu kan både förbättra vattenmiljön och stärka vattenkraften med bättre samarbete oavsett producentens storlek och tillgängliga resurser. Vid sidan av detta ser vi också en hög volatilitet i svenska kraftpriser. (se även diagram 1 och 2 som en jämförelse av Norge och Sverige. Kilde : (Nordpool Marketdata 2020) Detta kan vara början på flera förändringar. 15 minuters balansering vid Nordpool planeras från 2023. Vi ser att svenska vindkraftsinvesteringar har vuxit markant - vad kommer att hända när detta kompletteras med bättre infrastruktur i nätverket i framtiden? I alla fall är det stora fluktuationer på daglig basis, särskilt i SE3 och SE4. Som tidigare nämnts är detta inte bara negativt, det kan också vara en stor möjlighet för flexibel vattenkraft. I dialog med svenska vattenkraftproducenter är det ofta prat om att inte ha "tillräcklig" regleringspotential. Det kan vara små intagsdammar, som i praktiken betraktas som ett strömkraftverk. Även om regleringspotentialen då är liten kan den fortfarande finnas där, visar erfarenheter från Norge. Förutom att utnyttja prisernas volatilitet, med automatisk reglering av små intagsdammar, kan produktionsvolymen ökas med cirka 10 % eftersom automatiseringstekniken också kan reglera i realtid om flödesprognoserna ändras på kort varsel. KONSTGJORD INTELLIGENS FÖR SMÅKRAFTPRODUCENTER – KVINA KRAFTSTATION Det finns mycket att vinna genom att vara en del av digitaliseringsvågen - inte bara för de största aktörerna på marknaden, utan särskilt för ägare av små kraftverk. Varför? Svaret är enkelt: Många utmaningar och strategier, inklusive optimering av produktionen, var tidigare reserverade för de stora och resursstarka aktörerna och inte lönsamma för små kraftverk. Men detta har nu förändrats, och det är möjligt att genomföra denna optimering på ett kostnadseffektivt sätt - även för små kraftverk - med hjälp av programvara och maskiner. I Lurøy kommun, väster om Mo i Rana, ligger Kvina kraftverk. Ett litet kraftverk med en effekt på 0,3 MW och en årlig produktion på 0,8 GWh. Regleringsmöjligheterna är små, Stengevatn är ett litet magasin som har ca. 0,25 mill m3. När det gäller digitalisering och artificiell intelligens är dessa projekt inte nödvändigtvis dem man först tänker på. Men det är just de minsta kraftverk som