Svensk Vattenkraft 1
(del 2) Vart tog "plårkan" vägen? En särskild gru
pp byggnader skulle man kunna kalla för ortstypiska. Tidigare har nämnts den skånska standardtypen som var en ljusputsad tegelbyggnad med trappstegsgavlar. Att man putsade tegelmurverk var för övrigt en gammal tradition eftersom en oputsad tegelbyggnad, "rohbau", länge ansågs som inte vara färdigställd. I till exempel trakten kring Stripa-Stråssa-Storå i Bergslagen byggde man dock tidigt flera transformatorer i "rohbau". Av särskilt intresse här är de åt alla fyra hållen rundade taken. Flyttar vi blicken en aning uppåt i landet möter vi i Dalarna den typiska "dalkullan", en träbyggnad med indragen midja och naturligtvis målad med Falu rödfärg. En utslätad variant av "dalkullan" skulle man kunna beteckna de byggnader som var vanliga i södra Värmland. De hade midja men var raka ovanför midjan istället för motkoniska, man skulle kunna kalla typen för "halvkulla". En byggnadstyp som huvudsakligen fanns i ett bälte från Dalsland över Bergslagen upp mot Dalarna var "stavkyrkorna", uppkallade så efter en överingenjör Staf på ett kraftbolag i Dalarna. Byggnaderna hade branta sadeltak och en stolpe intill varje gavel. Mellan stolparna satt en tvärbalk där högspänningslinjens isolatorer var fästa. Från isolatorerna gick ledningar ner till takgenomföringar på byggnadens takås. Flera varianter fanns av "stavkyrkorna". De allra vanligaste transformatorbyggnaderna var trätornen med raka sidor och enkla sadeltak. Byggnaderna kunde ibland vara målade, oftast med Falu rödfärg, eller inte alls. De återfanns i stort sett i alla landsändar och man skulle lite ironiskt kunna säga att de var vanliga intill tråkighet. Slutligen ska visas ett urval ur en grupp transformatorbyggnader som på ett eller annat sätt är solitärer vad funktion, byggnadsmaterial och form beträffar. Till gruppen har bland andra förts äldre byggnader i kabelnät, funkisbyggnader, slaggtegelbyggnader, transformatorpelare och stolptransformatorer. Bengt Spade Bygdetransformatorn vid Maglarp, strax intill E6 norr om Trelleborg, är en god representant för den skånska byggnadstraditionen: en vitputsad stenbyggnad med trappstegsgavlar och en röd dörr. Byggnaden som sedan länge har mist sin funktion vårdas och står kvar som ett musealt landmärke i det flacka odlingslandskapet. Foto BS 1996 I undanskymda lägen i norra delen av Lindesbergs kommun står fortfarande några säregna transformatorbyggnader med runda takfall åt alla fyra hållen. De har byggts för gruvnäringen och varit förbundna med vattenkraftverk i Arbogaån vid Storå Hytta och Flögfors. Foto BS 2000 24 SVENSK VATTENKRAFT #2 2020