Svensk Vattenkraft 1
visar att de inte tänker ta någon hänsyn till såd
ant som talar förmildrande till vattenverksamheternas fördel. Jag själv har kanske medverkat till kollisionskursen genom mina debattartiklar där jag kritiserat Lst:s förehavanden i de aktuella vattenfrågorna. Enda möjligheten till samverkan mellan å ena sidan Lst:s vattenenhet och å andra sidan övriga parter, där jag ser verksamhetsutövarna som en av huvudparterna (de är ju de som ska stå för fiolerna), är att personalen på enheten byts ut. Den nya personalen får inte ha andra sidointressen utan enbart ägnar sig åt miljönyttan. En annan lösning är att vattendragens hela biotop behandlas, och inte enbart det akvatiska livet, för att kanske efter omprövningen upptäcka att biotopen som helhet lidit skada. Om det fiskbestånd som normalt ska finnas i vattendraget redan finns där visar det ju på att dämmen inte utgjort något vandringshinder. Man kan då fråga sig om nyttan av att riva dämmen och anlägga faunapassager, verkligen motsvarar de kostnader som verksamhetsutövaren förorsakas. Risken är ju dessutom att åtgärderna förändrar/ förstör livsbetingelser och livsutrymme för andra arter och växter. För att ta reda på nödvändiga åtgärder i det specifika vattendraget krävs en nulägesanalys som kan ge svar på bl.a. fiskbestånd, miljövärden och vattnets kemiska sammansättning, men också tar hänsyn till kulturvärden. Vid varje åtgärd i vattendragen som anläggande av faunapassager, förändrade rensgrindar, flyktvägar och utrivningar måste en uppföljning ske för att ta reda på nyttan av åtgärden. I de fall man inte kan konstatera någon nytta ska verksamhetsutövaren inte behöva stå för kostnaderna av åtgärden. Gunnar Olsson, Ugerups mölla Allmän kurs vattenkraft Det är flera år sedan SVAF ordnade en vattenkraftkurs men nu är det dags igen. I skuggan av pandemin blir det en virtuell variant där vi kommer att använda mötesplattformen Zoom (som de allra flesta kommer att kunna ansluta sig till utan problem). Hur kursen ska läggas upp beror på vad de blivande kursdeltagarna önskar. När du anmäler ditt intresse av att delta, ange därför om du föredrar att kursen koncentreras till två dagar med en vecka emellan eller om ska delas upp i t ex ett antal halvdagar. Tänkbar kursstart är andra delen av augusti eller september, ange vad du föredrar. Sänd anmälan till info@svenskvattenkraft.se. Det finns c:a 2100 vattenkraftverk i Sverige med olika storlek och ålder. Förutsättningarna när de byggdes var olika av flera skäl och därför har de väldigt olika utformning. Det är lämpligt att börja med en historisk tillbakablick och se hur vattenhjul med överföring av effekten med stånggångar utvecklades till turbiner och generatorer norrlandsälvarna överföringen till förbrukarna i södra Sverige med 400 kV ledningar. En del av kursen handlar om att sätta in olika kraftverk i denna utvecklingskedja. FRÅGOR SOM BELYSES ÄR VARFÖR KRAFTVERKET BLEV SOM DET BLEV: • Utvecklingen från direktdrift till elektrifiering • Utvecklingen från små bygdekraftverk till storskaliga anläggningar • Hydrologi, utbyggnadsgrad • Utformning av kraftverk och kraftstationer • Val av dammläge och typ av damm • Utformningen av vattenvägarna • Val av turbintyp och uppställningsalternativ Antalet aggregat • Olika typer av luckor, olika funktion av luckor och manövreringsalternativ. • Intagsgrindars lutning, spaltvidd, vattenhastighet m.m. • Hjälpsystem (dränage, länsning, kylning, tryckoljeaggregat, övervakning, styrning, skydd m.m) • Montage- och demontageaspekter, transportmöjligheter • Produktionsberäkningar • Driftsätt, Veckoreglering, frekvensreglering m.m. • Effektiviseringspotential • Rutiner för drift, underhåll och reparationer • Lönsamhetskalkyler • Återstående livslängd • Alternativ för fiskvägar för uppströmsoch nedströmspassage m.m På 70- och 80-talet byggdes många nya kraftverk som ersatte äldre. Olika förenklingar provades och standardutföranden som skulle minimera konstruktionskostnaderna. Kursen går igen vilka huvudtyper som kom fram och vilka drifterfarenheter vi kan dra idag. Vi kommer även att samtala om hur ett modernt minikraftverk bör utformas och hur nära ett modernt kraftverks fördelar man kan komma genom att ersätta befintliga turbiner och generatorer i befintliga byggnader utan att behöva bygga nya kraftstationer. Det kommer att bli lika mycket seminarium som kurs eftersom deltagarna kommer att kunna delge av personliga erfarenheter och synpunkter samt intressanta frågor och funderingar. Anders Bard, styrelseledamot SVAF, gruppchef på Sweco, civilingenjör Mindre vattenkraftverk i Björka älv, Sunne kommun, säljes. Kraftverket är intakt från att det byggdes omkring år 1970 och består av en byggnad i cementsten med en liten träöverbyggnad. Maskinstationen täcks med ett plåttak. Maskinstationen inrymmer 2 turbiner med en total slukförmåga på 1,5 m3/s. Vattenkraftverket nyttjar en fallhöjd på 6,06 m, vilket ger en effekt med befintlig maskinutrustning på 50 kW och en beräknad normalårsproduktion på ca 225 000 kWh. Turbinernas förbindelse med intaget sker via en ca 20 m lång tilloppstub. Kraftverket är i dag avställt på grund av att tuben behöver bytas. Modern miljödom finns från våren 2020. Kontaktpersoner i ärendet: Walter Johansson tel 070 677 18 60, walter.johansson@kraftprojektering.com Eva Nilsson tel 070 829 10 05, eva.nilsson@vattenmiljovarmland.se SVENSK VATTENKRAFT #2 2020 23