Svensk Vattenkraft 1
ATT SÄTTA BOCKEN TILL TRÄDGÅRDSMÄSTARE Länsstyrel
serna provfiskar i våra vatten Almedalsveckan 2019. i Energispektrum som brukar behandla aktuella ämnen och arrangeras av Energiföretagen Sverige med flera organisationer och företag i energibranschen. De planerade SVAF-seminarierna kommer säkert vara aktuella även under nästa år. Seminarierna har rubrikerna ”Hur får vi 4000 MW till från vattenkraften?” respektive ”Hur maximeras nyttan av 10 miljarder till vattenmiljön?”. Glädjande är att vi hann få bekräftelse på medverkan från en lång rad sakkunniga från myndigheter och industri samt politiker med intresse i vattenkraft. Vi får anledning att återkomma till dessa en bit in på det nya året och då ta ny sats i planeringen av SVAFs medverkan i Almedalsveckan 2021. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF VATTENHISTORISKT NÄTVERK bildades våren 2018 och är ett samarbete mellan ett tiotal organisationer som arbetar med kulturmiljöer i och vid vatten. Som kraftverksägare känner vi ett ansvar för verksamheten som helhet och där är kulturmiljön en viktig del. Samarbetet med de andra organisationerna vidgar våra perspektiv ytterligare. Vi samarbetar också med skrivelser till myndigheter m fl, artiklar i olika media m m. Den senaste tiden har vi alla varit starkt engagerade i kampen för Järle kvarn (nära Nora). Numera äger Naturvårdsverket kvarnen, stoppade kraftverket för några år sedan och vill nu riva ut dammen. Detta trots att Järle kvarn är utpekad som riksintresse för kulturmiljön. för att se hur olika fiskbestånd utvecklas. Till detta har vi en positiv inställning, i synnerhet när länsstyrelserna dels skriver i förväg och dels anmäler sin ankomst (vilket inte alltid är fallet). Men i en upphandling har länsstyrelserna i Jönköping och Kalmar bland avgivna anbud också antagit ett från - Sportfiskarna. Vid sidan av Älvräddarna är Sportfiskarna den ideologiskt mest förblindade och rabiata motståndaren till vattenkraften. Provfiske är ett viktigt underlag och den som svarar för detta måste självklart stå fri gentemot det tiotal olika samhällsintressen av att använda vattnet som finns (och som räknas upp i EU:s vattendirektiv, däribland kraftproduktion). Det länder Kalmar-länsstyrelsen till heder att man, när kraftverksägaren protesterade i det första fall vi känner till, omgående förklarade att man skulle genomföra provfisket på egen hand. Hur det gått i andra fall vet vi inte, kanske har kraftverksägarna inte protesterat. Men gör det! Det finns ingen anledning att låta Sportfiskarna få in en (bock)fot i detta sammanhang. De är tydliga i sitt motstånd mot vattenkraften, de har aldrig visat något intresse av lösningar som kan tillgodose flera intressen. Vi har ingen anledning att på något sätt få in dem i vår verksamhet. Thomas Sandberg har skrivit de avsnitt där inte författaren står utsatt Mindre kraftverk kan bidra till riksnätets frekvensreglering Visserligen räcker inte vattenmagasinen alltid till veckoreglering men många kraftverk klarar dygnsreglering i normalflödessituationer när den naturliga tillrinningen är mindre än utbyggnadsvattenföringen. Det går att få betalt för genom att elpriserna sätts timma för timma. Nu har nya möjligheter öppnats: På senare tid har flera olika regleringstjänster utvecklats av Svenska kraftnät (Svk) och flera av dessa tjänster passar bra för småskaliga anläggningar. En av tjänsterna heter Frequency Containment Reserve (FCR) och finns i två varianter. FCR-N tillhandahålls vid frekvensavvikelser mindre än 0,1 Hz från den normala nätfrekvensen 50 Hz. Det innebär att man på storleksordningen minuter ska kunna ändra effekten (öka eller minska) och behålla den ändrade effekten under en timma. Det klarar de flesta småskaliga anläggningarna rent tekniskt. FCR-D aktiveras då frekvensen går under 49,9 Hz och innebär att man ökar kraftverkets effekt med en varaktighet som kan begränsas till mindre än en kvart. En mycket liten del av denna potential utnyttjas därför att det tidigare inte gått att få betalt för den. Att komma åt denna potential kräver mycket små investeringar, det är främst kontrollutrustningen som behöver ändras, kanske även reglerutrustningen men inte turbin, damm, vattenvägar eller andra stora komponenter. Bestämmelserna har ändrats under 2019 så att även reglereffekter av den storleksordning som c:a 900 av de 1900 småskaliga anläggningarna i Sverige kan erbjuda, accepteras. De flesta mindre kraftverk kan behöva en mellanhand mot Svk, en aggregator, som köper upp de enskilda kraftverkens reglerförmåga, aggregerar den och säljer den vidare till Svk:s systemtjänstmarknad. Flera elhandlare har visat intresse för detta under de senaste åren, det har också gjorts praktiska försök och nu är flera elhandlare på gång med detta. På så sätt kan också de flesta av de 1900 kraftverken sälja sin reglerförmåga. Anders Bard, styrelseledamot SVAF, gruppchef på Sweco, civilingenjör SVENSK VATTENKRAFT #2 2020 19