Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys Sommarens elpriser förväntas bli d
e lägsta någonsin Årets inledande månader var lågtrycksbetonade och gav rekordmycket nederbörd som fortfarande har stor effekt på elpriset. Utöver goda förutsättningar för produktion har efterfrågan pressats ned av stigande temperaturer och restriktioner till följd av coronaviruset som fått ned elförbrukningen över kontinenten. Överskottet av produktion i Norden pressade under april ned systempriset till 5,7 öre/kWh, vilket är det lägsta månadsmedlet någonsin. Som situationen ser ut just nu prognostiseras systempriset i sommar bli ännu lägre, men flaskhalsar i ledningsöverföringen gör att elområdesdifferenserna är stora och elpriserna blir högre ju längre söderut vi kommer. ELPRIS Systempriset på Nord Pool har rört sig successivt nedåt under årets inledande månader och sedan vecka 11 har vi med undantag för några kyliga dagar under vecka 20-21 haft systempriser under 10 euro per MWh. Elpriset under februari-mars var det lägsta sedan 2000 och under april pressades systempriset ned ytterligare mot 57 kronor per MWh, vilket i sin tur är det lägsta någonsin. Det som håller nere systempriset på Nord Pool är framförallt överskottet av produktion i Norge samt SE1 och SE2. Ledningskapaciteten räcker inte till vid den höga produktionen och elpriserna blir därför också stigande ju längre söderut vi kommer i Sverige. April levererades exempelvis till 55 kronor per MWh i SE1-SE2, 98 kronor i SE3 och 150 kronor i SE4. Ledningsbegräsningar från SE4 ned mot Polen, Tyskland och Danmark har under maj gjort att mer kraft stannar i Sverige och elområdesdifferenserna har i och med det minskat, framförallt mellan SE3 och SE4 där differensen varit närmare noll. Coronaviruset har haft stor effekt på elanvändningen i framförallt södra Europa. Den temperaturjusterade elanvändningen i de värst drabbade länderna, Italien och Spanien, föll som mest med 25-30 procent i förhållande till normal förbrukning. Lättade restriktioner har ökat elanvändningen över kontinenten igen och motsvarande siffra har rört sig ned mot 10-15 procent. I Norden är det svårt att urskilja någon effekt alls på den temperaturjusterade elanvändningen. Industrins elanvändning har inte gått ned så kraftigt som i övriga Europa och hus20 SVENSK VATTENKRAFT #2 2020 hållens elanvändning som utgör en stor del av förbrukningen i Sverige, Norge och Finland hålls fortfarande uppe. I Norden har elanvändning varit låg under inledningen av året, men det kan härledas till temperaturer som legat i snitt 3,5 grader över referensvärdet för perioden. Minskad orderingång och svagare ekonomisk konjunktur förväntas få ned elanvändningen något under sommaren och hösten. Under vecka 16 noterade den hydrologiska balansen rekordhöga 26 TWh i överskott. Torrare väder under andra halvan av maj har därefter försvagat balansen till strax under 20 TWh. Bortsett från årets första veckor är det fortfarande en nivå vi inte haft sedan inledningen av 2008. Utifrån den senaste fyraveckorsprognosen är en större återhämtning inte att räkna med i närtid, prognoserna är snarare åt det blötare hållet igen. Det mesta av överskottet ligger just nu i snömagasinen i och med att den mest intensiva snösmältningen har skjutits 3-4 veckor framåt. Snösmältningen har intensifieras denna vecka vilket kommer ge väldigt mycket vatten i framförallt Norge som har rekordmycket energi lagrat i snön. Flera vattenkraftsproducenter runtom i Sverige och Norge har redan nu behövt köra på maximal effekt till följd av hög fyllnadsgrad, något som förväntas vara extra påtagligt när tillrinningen tilltar. Spotpriserna som pressats till följd av detta har också gjort att flera kärnkraftverk har reglerat ned sin produktion och även förlängt sina revisionsperioder. Ringhals 1, som är inne på sitt sista produktionsår, förlängde sin revisionsperiod till efter sommaren till följd av de låga spotpriserna. Det har ökat sannolikheten att verket inte startar igen innan dess permanenta nedstängning vid årsskiftet. Utöver Ringhals 1 så har Oskarshamn 3 och Ringhals 4 förlängt sina revisioner. Vissa vindkraftsparker har också kopplat ifrån sina verk till följd av för låga spotpriser för att skapa någon lönsamhet i produktionen. Utöver en rekordstark hydrologisk balans och spotpriser på historiskt låga nivåer så har en väldigt svag utveckling för bränslekomplexet pressat ned elterminerna från 2021 och utåt. Utifrån fundamentala faktorer så har nedgången på terminsmarknaden varit större än motiverat och psykologin spelar allt större roll i den osäkerhet som råder på flera marknader runtom i världen. Att elterminen för 2021 har gått ned tio euro sedan årsskiftet är ett Johan Sigvardsson och Christoffer Haglund, Bixia.