Keramikerns kärlek till ön Det krävs en viss anst
rängning och beslutsamhet för att ta sig ända ner till Ölands sydspets. Men belöningen är desto större när man väl anländer och ser hålen sträcka ut sig som ett glimrande pärlband där mot havet. Förre storspelaren och Ryder Cup-medlemmen och numera banarkitekten Pierre Fulke har designat en bana som doftar av Skottland. Det är inte så konstigt för Fulke bodde i golfens hemland, i St. Andrews där spelet föddes, under flera år. Därifrån tog han med sig upplevelser av vad som gör en bra linksbana fantastisk och använde all sin kunskap från spel på linksbanor för att skapa banan. Resultatet blev en äkta linksbana med doft av Skottland. De torvade djupa bunkrarna, de ondulerade greenerna, dubbelgreenen, den ständiga närheten till havet där vinden är en viktig del av spelet. Vinden som gör att du spelar en ny bana varje dag. Men banan doftar också av södra Öland. Den är utlagd i ett av Sveriges mest säregna naturområden, i ett uråldrigt mellan himmel och hav odlingslandskap där människan bott och verkat sedan stenåldern, där land möter hav och himlen är större än någon annanstans. Första hålet är förföriskt. Från tee ser man bara toppen av två bunkrar på varsin sida av en böljande fairway som söker sig upp mot himlen, man känner vinden men vet att det här bara är en viskning, att det är bortom krönet den gömmer sig, att det är där utmaningen börjar på riktigt. Andra slaget har ett dolt hinder, en förströelse som man som golfare måste hantera. För när man för första gången fäster blicken mot horisonten, ut över havet, är det lätt att bli distraherad. Av himlens storhet, av det glittrande havet, av vinden som möter. Få förstahål i landet har ett så majestätiskt blickfång. Sen bara fortsätter det tills man leende går av artonde hålet, många upplevelser och lärdomar rikare. 13 FOTO: JACOB SJÖMAN