Roberto San berättar sagor i glas Hyttan är het,
se men inte röra! gården och lärde mig dreja. Därefter höll han kurser på Medborgarskolan i Kalmar och så kom lumpen emellan. Efter det skulle Robert ta ett beslut om framtiden och han tänkte att han kanske borde prova nånting annat innan han blev keramiker som var grejen just då. Han fick nys om glasskolan. Det visade sig att glaset passade Robert perfekt. – Jag hade det i kroppen på något sätt. Det var tredimensionellt och tillförde något mer. Sen dess har jag aldrig hållit på med keramik. Orrefors Robert gick ut med högsta betyg från skolan i Orrefors och när han var klar ville sex glasbruk anställa honom. Han valde Orrefors, dels var det närmare Öland och stora släkten, dels var det bättre betalt och det var ju också det finaste glasbruket vid den tiden. Det var inget glidarjobb om nu någon trodde det. Han började som vanlig arbetare och jobbade i produktionen i tio år. 66 – Det var inte snack först om att komma med egna idéer, då blev man nertryckt ordentligt. Men alla de idéerna jag lever på nu gav jag faktiskt först till glasbruket, berättar han. Där höll han på tills han en dag fick ett samtal från rektorn på skolan han tidigare gått på, denne ville att Robert skulle komma tillbaka, nu som lärare. Så följde tio år i skolvärlden. Parallellt gjorde han utställningar för drömmen var alltid att kunna leva som konstnär. Oldegaard och Papa Grandpa Så var han lärare i Nybro på fastlandet ett par dagar i veckan och resten av tiden satsade han på släktgården. Och så träffade han förstås Tina som är bildkonstnär. Hon kom på besök under skördefesten. Skördefesten är stor på gården, man bjuder in femton utställare, man har band och burgare. Man har massor av folk. Sen förra sommaren kör Tina och Robert konserter på innegården. Man fick en hyfsad start med ett av sina favoritband södra öland | 2021