Roberto San berättar sagor i glas Verktygen hänge
r prydligt på parad. wow de menar verkligen allvar. Så jag åkte dit på våren 2019 och det var helt fantastiskt. Jag ville verkligen göra någonting tillbaka och lyckades sälja mer än någon annan. Jag fick till och med heta San, som de högsta bossarna. Det blev sådan succé att Robert åkte tillbaka i början av 2020. Japanerna fascineras mycket av vår svenska kultur och historia, med vikingar och sånt. Så Robert gjorde en vikingakollektion. – När jag höll mina föreläsningar satt de där i uniformer och var knäpptysta. Man kunde höra en knappnål falla. Sen frågade de om Öland och jag visade bilder och berättade om ön. Sagoberättaren Robert har inga problem med kreativiteten, han behöver inte söka inspiration, det finns så mycket saker i hans huvud förklarar han när vi traskar runt i hyttan. Han har berättat så många sagor för sina barn så han har hur mycket som helst – istället måste han sortera bort saker. – Ja jag hittade på en saga för mina barn, det var egentligen så det började med mina stora utställningar, alla de pjäserna som såldes då hette Kaptensserien. Varje kväll när mina barn skulle somna tog jag fram en bok. De viftade bort den, glöm det farsan, och ville istället höra mig berätta mina egna sagor. Då släckte jag lampan och började hitta på. Först la han sin dotter och sen sin son och då fick de ju höra två sagor, de var ju inte dumma. Robert kom på runt 250 sagor under den tiden. Han skrev ner många av mellan himmel och hav dem och nu har han skapat ett femtiotal av dem i glas. – Det handlade exempelvis om en ung kille som hade en dröm om att bli flygkapten och flyga ut i världen. Efter att han jobbat några år som kapten var mystiken borta och han körde mest omkring stressade affärsmän med portfölj. Det var inget äventyr. Så han sa upp sig och köpte ett enkelt propellerplan och gav sig ut på egna äventyr. När han åkte upp i molnen fungerade de som en tidsmaskin och när han kom ut ur dem kom han till en annan tid. Där var pyramiderna eller vikingatiden eller inkatiden. Det var skatter och söka efter och nycklar och faror. Robert har gjort många av sagorna i glas, det är väldigt avancerat och väldigt kul säger han. Så samlar folk på de här kaptenshistorierna. – Jag vet en tandläkare i Stockholm, han har fyra stycken olika, de kostar ju en hel del. Till slut frågade jag, vad gör du med dem? Han berättade att han har dem i sin klinik, när folk sitter och väntar på sina avancerade operationer är de så nervösa, men då har jag satt dina verk där i rummet med historierna kring, då glömmer de tiden och blir lugna. Silverskatten Vill Robert ha fler historier än sina egna påhittade räcker det att gå ut på gården. Exempelvis den om när hans pappas farbröder plöjde upp Ölands största silverskatt på 50-talet. Man fick den snillrika idén om att man ett år skulle sätta plogen lite djupare för att få upp mer ny mylla vilket skulle ge bättre skörd. Istället stötte man 71