Omtanke 1
PÅ JOBBET Linderoth, vd för vård och utbildningsf
öretaget Ljung & Sjöberg. Hon menar att oro, ovisshet och dåligt mående på grund av pandemin har gjort att de som redan har ett skadligt bruk av alkohol dricker mer och kan fastna i ett beroende. – Och man bör dessutom väga in faktorn att många jobbar hemma och inte längre har de rutiner man är van vid, att man ska komma upp i tid på morgonen och vara på sin arbetsplats mellan 8 och 17. Helt plötsligt finns det inget som hindrar en från att dricka. också lidande och sjukvården belastas. Enligt Sarah Linderoth har merparten av de medarbetare som Ljung & Sjöberg rehabiliterar varit i olika verkningslösa insatser. Vanligen handlar det om psykologsamtal, ofta så många som tio samtal utan att man adresserat kärnproblemet, nämligen beroende. En annan vanlig verkningslös insats är när man satt in en provtagningsserie helt utan rehabiliterande insats. Resultatet är medarbetare som gått i åratal i olika kostsamma och missriktade insatser utan att det gett något resultat, vare sig för arbetsgivaren eller den enskil»Det är en del av sjukdomen att förneka, dölja, ljuga och lägga ut rökridåer« Som arbetsgivare kanske man upplever att personen är svår att få tag på, inte svarar i telefon och ringer tillbaka först efter flera timmar. Sarah Linderoth. – Man kan få en magkänsla över att något inte riktigt stämmer. Personen arbetar på udda tider och får jobba extra hårt för att komma ikapp. Men det brukar inte hålla i längden. Ökad frånvaro är också ett varningstecken, säger Sarah Linderoth. Hon har jobbat i 12 år med att hjälpa arbetsgivare att lösa alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen. – Ljung & Sjöberg har kontakt med 600-700 chefer varje år och nu har vi genomfört en studie av pandemins effekter genom att samla ihop informationen från våra kontakter sedan pandemin började. Vi kan se i nästan alla samtal att medarbetare har påtalat problemet för sin chef och lika tydligt är att arbetsgivaren har känt till i åratal att personen har problem. Men man har kopplat problemen till andra saker, som stress, ångest och sömnsvårigheter. Det här är ett stort problem på arbetsplatserna, eftersom det kostar pengar att ha en person som missköter sitt jobb, ofta är sjukskriven och aldrig blir frisk för att man inte kommer åt det verkliga problemet. Det är också vanligt med omplaceringar och liknande som kan ställa till det för verksamheten. – Dessutom orsakar problemen ett onödigt lidande för personen, som ju har en sjukdom. Får man ingen hjälp så förvärras den och leder tillslut till för tidig död. Anhöriga och inte minst barnen blir höriga till och med kontaktar personens chef för att kunna förmå den drabbade att ta tag i sitt missbruksproblem. Arbetsgivaren har faktiskt en arbetsrättslig skyldighet att utreda den bakomliggande orsaken när det finns signaler på ohälsa hos medarbetaren. – Men de flesta chefer vågar inte ta Sarah Linderoth da individen. Under dessa år har inte bara resultat uteblivit utan beroendesjukdomen har dessutom förvärrats. – Sjukvården är vana att fråga om beroende, men en beroendeperson berättar inte om sitt beroende. Det är en del av sjukdomen att förneka, dölja, ljuga och lägga ut rökridåer. Man kan berätta om sin skilsmässa, men man kan inte erkänna varför ens partner ville skiljas. Riktigt illa blir det om sjukvården skriver ut medicin mot depression. Det är förödande att få narkotikaklassad medicin när man redan har ett beroende. Hon menar att det ska mycket till innan man låter sin arbetsgivare får reda på att man har alkoholproblem. – Det är det sista man vill. Men det är också arbetsgivaren som verkligen kan göra något åt problemet. Vi märker att anVarningssignaler Q Koncentrationssvårigheter – bristande funktion på arbetet. Q Tänjer på flextiden. Kommer för sent. Går tidigt. Tar längre pauser. Q Skapar oro och irritation på jobbet – rastlös, irriterad, nervös och nedstämd. Q Svår att få tag på. Ringer tillbaka flera timmar senare. Q Arbetar på udda tider. Q Upprepad korttidsfrånvaro och tillfällig frånvaro. Q Gör bort sig på personalfester, kurser eller liknande. Q Spritlukt. upp frågan om beroendeproblematik. Det är ett sådant tabubelagt område och man är rädd att anklaga någon för något som inte stämmer. Men som chef ska du inte och du kan inte heller sätta en beroendediagnos på en person, det kan bara en läkare göra. För att du inte ska känna att du kliver någon på tårna så är det bara att vara tydlig med att du har en skyldighet att utreda vad som ligger bakom personens problem. Det här behöver cheferna bli rustade att klara av, att företaget har tydliga processer och rutiner att följa. Ledningen ska kunna förvänta sig att cheferna både ser och agerar på det här. Sedan om utredningen visar att det finns beroendeproblematik kan chefen vara delaktig i processen och stötta medarbetaren, avslutar Sarah Linderoth. ● Om alkoholberoende Den som är beroende av alkohol kan känna igen dig i följande påståenden: Q Du känner ett starkt begär efter alkohol. Q Du har svårt att sluta dricka när du har börjat. Q Du har misslyckats med att minska drickandet. Q Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt. Q Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt. Q Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen. Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende. Missbruk, är en benämning på till exempel alkoholbruk på ett sätt som skadar hälsan och relationer. När ett missbruk får pågå en längre tid finns risken att bli beroende. Beroendesjukdom beror på en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem. Olika människor har olika hög genetisk risk att utveckla ett beroende med oss från födseln. www.ssil.se | 63