Energigas 1
I korthet i tanken sig 10–15 små satelliter, men
innan de skjuts ut ska nyttolasten, exempelvis experiment eller kommunikationsutrustning, integreras i satelliterna. Dessutom byggs startplattor – två för raketer som ska skickas upp i omloppsbana – och ytterligare en som är avsedd för Themis. Det är ett projekt som drivs av den europeiska rymd myndigheten ESA i samarbete med bland annat den franska rymdmyndigheten CNES. Syftet är att utveckla återanvändbara raketer. Raketen ska flygas upp några hundra meter, hovra i luften och landa igen, berättar Christian Krokstedt, som är affärsutvecklare vid statliga Swedish Space Corporation (SSC) som driver Esrange. Bränslet kommer att vara flytande biogas (biometan) som framställs av slaktavfall. – Den levereras från Air Liquid Sverige i Lidköping. Fördelen med metan är att det ger renare förbränning, samtidigt är nackdelen att energidensiteten är lägre, säger han. Återanvändning I dagsläget blir det bara skrot kvar efter en raketuppskjutning. Delarna landar i havet eller på land, varifrån de också bärgas. När nästa raket ska upp byggs en ny. Tekniken att återanvända raketer finns redan. Miljardären Elon Musks företag Spacex var först med att landa en raket och lyckas skjuta upp den igen. – Det kostar betydligt mindre, och är något även vi måste jobba mer med. Tekniken är extremt svår eftersom det är mycket slitage på raketen. Deaccelerering och precisionsbaserad landning är också svårt, men även Europa vill lära sig det, säger Christian Krokstedt. Spacex långsiktiga plan är att kunna ta människor till Mars – och tillbaka. Då måste det förstås gå att landa och flyga tillbaka igen. Dessutom måste det finnas bränsle. Raketen kan inte bära så mycket att det räcker både till resan dit och tillbaka. För att kunna göra det måste drivmedel produceras på plats. Spacex vill därför bygga en fabrik på Mars där koldioxiden i atmosfären, vatten i form av is och solljus ska användas för att tillverka metan och syre. Det ska bli det raketbränsle som behövs för returresan från den röda planeten. – Spacex måste välja ett bränsle som kan förädlas och framställas på Mars, säger Christian Krokstedt. Företaget har i en raket som skjutits upp tidigare använt bränslet RP1 och flytande syre. Nu utvecklas dock en raketmotor som ska drivas med flytande metan och flytande syre. Även Blue Origin, Amazongrundaren Jeff Bezos bolag, utvecklar raketer för flytande metan. SIV ENGELMARK CEDERBORG Låg kostnad för bio-CCS från biogas n En ny forskningsrapport slår fast att infångad koldioxid från produktion av biogas kan vara ett kostnadseffektivt koncept för så kallad bioCCS, som innebär negativa utsläpp. – Våra studier pekar på att koldioxid från biogas kan vara en av de lägst hängande frukterna och att värdekedjan har goda förutsättningar att vara mer kostnadseffektiv än andra koncept för bioCCS, säger Johan Andersson, senior projektledare på Rise. I Sverige handlar negativa Johan Andersson utsläpp i stor utsträckning om att använda bioCCS (infångad koldioxid av biogent ursprung) av utsläpp från pappers och massaindustrin samt kraft värmeverk. Koldioxid från biogas har potential att bidra till cirka 10 procent av Sveriges behov av kompletterande åtgärder, tack vare en låg kostnad. För biogasproducenter innebär detta goda affärsmöjligheter där koldioxid blir en värdefull produkt som kompletterar intäkter från produktion av biometan. Därtill sker en förbättring av anläggningens totala metanutsläpp. I projektet har två tekniker för produktion av flytande koldioxid tagits fram, en enklare process för gasrening och förvätskning samt en mer avancerad där rening sker genom destillation. För att utforska och skala upp teknik för gasrening och anrikning av biogen koldioxid investerar Rise nu i en ny mobil pilotanläggning. Läs mer: Rise rapport Bio-CCS från biogasanläggningar Ultralätta flygplanstankar för vätgas n En forskargrupp på Chalmers i Göteborg har fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för ett projekt att utveckla att utveckla ultralätta flygplanstankar för flytande väte. Enligt Energimyndigheten har projektet potential att bidra till fossilfritt flyg. Projektet ska studera gasgenomsläpplighet och uppkomst av mikrosprickor vid den extremt låga temperaturen hos flytande väte. Detta genom att dimensionera, tillverka och prova kompletta tankar i kompositmaterial vid relevanta tempera turer och tryck. Klimatneutralt i Norden med ny modell n Starkare nät, ökad flexibilitet, mer vindkraft och solenergi, elektrifiering av transporter samt kol dioxidlagring (CCS) är avgörande delar för att nå de nordiska klimatmålen. Det visar forskningen i Nordic Clean Energy Scenarios, finansierat av Nordic Energy Research. Scenarierna visar bland annat att Sverige kan nå ett fossilfritt energi system med hjälp av både lite och mycket vätgasteknik. Planerna för vätgasproduktion i Sverige är få, men betydande i omfattning och skulle få en dramatisk effekt på energisystemet. För att stötta utvecklingen krävs dock en kraftig expansion av bland annat vindkraft och elnät, vilken i sin tur begränsas framför allt av acceptans för förändringar i landskapet, snarare än av teknologiska eller ekonomiska faktorer. Läs mer: pub.norden.org/nordicenergyresearch2021-01/#. Sol och vind blir avgörande för att nå klimatmålen i Norden. ENERGIGAS NR 4 2021 31