Energigas 1
Fossilfritt ”Vi diskuterar även att ta fram ett ’
fast track hydrogen’ för redan yrkesverksamma som vill skifta inriktning mot vätgas applikationer inom processindustrin. ” Richard Gebart, professor i energiteknik, LTU › fartyg, men även industrin, med fossilfri vätgas. – När produkterna blir fossilfria så måste givetvis även sjöfarten ställa om. Här vill vi vara med som en katalysator, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå hamn. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och alla detaljer är inte spikade. Det är till exempel osäkert vilka bränslen som sjöfarten kommer att satsa på. Kommer tankarna fyllas med flytande vätgas eller andra bränslen med förnybar vätgas som bas, till exempel metanol eller ammoniak? – Vi har inte tagit ställning till i vilken form sjöfarten kommer att använda vätet, men vi vill vara med och möjliggöra att det kan byggas hamnnära anläggningar för bränsleproduktion, säger Henrik Vuorinen. Botnialänken är inte det enda stora projektet i hamnen. Med start 2024 dras Sveriges största muddringsprojekt någonsin i gång. Hamnen ska bli både större och djupare för att kunna ta emot fler och större fartyg. Muddringsmassorna ska skapa nya ytor i hamnen som motsvarar 180 fotbollsplaner. Expansionen är viktig för att nya företag ska kunna etablera sig i regionen. – Utan möjlighet att skeppa sina produkter blir det inga nya investeringar, säger Henrik Vuorinen. Storsatsning på utbildning Lena Segerlund på Invest in Norrbotten berättar att det finns ett stort internationellt intresse för att etablera sig i Norrbotten och att hon har kontakt med många företag, även en del mindre inom vätgasområdet. Ett exempel på ett nystartat företag som har siktet inställt på vätgasproduktion är Zelk Energy som vill använda vätgas för drivmedel och kemi kalieproduktion i Piteå. För att företagen ska kunna växa behövs 8 ENERGIGAS NR 4 2021 mer kompetens inom vätgas. Luleå tekniska universitet har därför dragit i gång projektet CH2ESS (Center for Hydrogen Energy Systems Sweden). Ett av målen är att utbilda 500 civilingenjörer med spetskunskaper inom vätgas under de närmaste tio åren. De första kurserna har startats nu i höst berättar Richard Gebart, professor i energiteknik vid LTU. – Förutom våra civilingenjörsprogram så planerar vi också att utveckla ett antal on linekurser som kommer att vara öppna för alla. I början av nästa år startas ett tiotal forskningsprojekt i samarbete med industrin. Dessa kan till exempel handla om produktion och lagring av vätgas och hur vätgasen kan integreras med elsystemet. Navet är forskningsanläggningen LTU Green Fuels i Piteå där många av experimenten kommer att ske. I satsningen ingår även skräddarsydda uppdragsutbildningar och särskilda traineeplatser för studenter som tillsammans med företag får lösa problem inom vätgas. – Vi diskuterar även att ta fram ett ”fast track hydrogen” för redan yrkesverksamma som vill skifta inriktning mot vätgasapplikationer inom processindustrin, säger Richard Gebart. En viktig faktor för att den planerade vätgasproduktionen ska kunna bli verklighet är tillgång till el och möjlighet att lagra och transportera vätgas. – Det är därför centralt att utbyggnaden av el och gasinfrastruktur går hand i hand med Utbildning. Luleå tekniska universitet har dragit i gång en stor utbildningssatsning för att öka kunskapen om vätgas. Navet är forsknings anläggningen LTU Green Fuels i Piteå. FOTO: TOMAS BERGMAN resten av utvecklingen, säger Mattias Wondollek, områdesansvarig för energisystem och marknad på Energiforsk. I en rapport, som publicerades i somras om vätgasens roll i energi och klimatomställning, är en av slutsatserna att utbyggnaden av elnätet behöver bli mer proaktiv för att möta industrins behov. – Om elnätskapaciteten inte byggs ut tillräckligt snabbt kan investeringarna i ny vind