Energigas 1
Debatt Vätgas har en viktig roll i omställningen
av svensk bas industri. EU-krav på att vätgasen ska produceras med förnybar el i stället för fossilfri ställer dock till problem. Det riskerar att både försena och öka kostnaderna för den omställning som företagen nu vill göra. Att uppnå ett fossilfritt kraftsystem måste vara viktigare än att det ska vara 100 procent förnybart, skriver SKGS. Elområde 1 Överskott på el Elområde 2 Överskott på el Elområde 3 Underrskott på el Fossilfritt måste prioriteras före förnybart SKGS (skogen, kemin, gruvorna och stålet) – basindustrins energisamarbete –genom: S Johan Bruce, Skogsindustrierna, energiansvarig Pär Hermerén, Jernkontoret, rådgivare energioch klimatfrågor Mikael Möller, Ikem, chef närings politiska EU-frågor Hanna Stenegren, Svemin, expert klimat och energi Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: christina.watson@ energigas.se 36 ENERGIGAS NR 4 2021 vensk basindustri står bakom Sveriges mål om att senast 2045 nå nettonoll utsläpp av växthusgaser och bli världens första klimatneutrala välfärdsstat. För att klara Sveriges klimatmål med bibehållen välfärd pågår en omfattande omställning av basindustrin. Industrin kommer bland annat att leverera fossilfritt stål, fossilfri cement och klimatneutrala bränslen och insatsvaror. Samtidigt finns det även en ökad efterfrågan på fossilfria produkter som ger ytterligare drivkraft till omställningen. Klimatomställningen kommer till stor del att ske genom elektrifiering och elanvändningen i Sverige beräknas minst fördubblas fram till 2040talet. Enligt Svenska kraftnäts långsiktiga elektrifieringssignaler antas upp till 85 terawattimmar användas till att producera vätgas som i sin tur används som insatsvara i industrin. Om elsystemet ska klara denna utmaning krävs politiska beslut som bland annat kortar led tiderna i utbyggnaden av såväl elnätet och ny elproduktion som i infrastruktur för vätgasen. För el systemets stabilitet är det särskilt viktigt att bevara och utveckla den planerbara elproduktionen i elområde 3 och 4 (se karta). För att kunna genomföra omställningen behövs inte bara el i stora kvantiteter i alla delar av Sverige. Elen måste dessutom levereras till en konkurrenskraftig kostnad eftersom en så stor del som 65 procent av basindustrins produktion går på export. Enligt en rapport från Svenskt näringsliv skapar redan i dag produktion Elområde 4 Underrskott på el Elsystemet. För stabiliteten är det särskilt viktigt att bevara och i elområde 3 och 4, skriver SKGS. av svenska exportvaror klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid per år. Utöver priset på själva elen tillkommer kostnader för nät, systemtjänster och skatt. Ett ledord i omställningen måste därför vara kostnadseffektivitet. När elanvändningen ökar i industrin blir också priskänsligheten större för att bibehålla konkurrenskraften på en global marknad. I EU pågår nu en översyn av all klimatrelaterad lagstiftning, det så kallade Fit for 55paketet. I detta ingår flera nödvändiga skärpningar av utsläppsmål. Samtidigt föreslås ett flertal överlappande regleringar som riskerar att bidra med onödig administration och ökade kostnader. Ett tydligt exempel är de föreslagna regleringarna kring produktion och användning av vätgas. n I förnybarhetsdirektivet (RED) föreslås krav på att minst hälften av den vätgas som används i industrin ska motsvaras av vätgas tillverkad av förnybar el samt att detta ska följas upp på nationell nivå. Att ställa krav på att det är just förnybar el som används för vätgasproduktion kommer att skapa en administrativ börda för företagen och öka kostnaden för inköpt el. n I förslagen till nya riktlinjer för undantag från statsstödsreglerna (GBER) ställs också krav på att vätgas ska produceras från förnybar el direkt kopplad till gasproduktionen. Det riskerar att både försena och öka kostnaderna för den omställning som företagen nu är angelägna om, och är i startgroparna för att genomföra.