NG Sthlm 1
HOCKEY PÅ LIV OCH DÖD En tragisk händelse inträff
ar i ett norrländskt hockeysamhälle och skakar om gemenskapen i grunden. Men vem ska man tro på? Hockeyhjältarna som bär hela orten på sina axlar? Eller den nyinflyttade tränarens dotter? TEXT: JIMMY HÅKANSSON FOTO: NIKLAS MAUPOIX B jörnstad är ett sådant där samhälle som du antingen har vuxit upp i eller kört förbi och tänkt “Hur fan kan någon bo här?”. En sådan håla där köpgatan blir kortare för varje år, där alla känner alla och där inget du gör passerar obemärkt. DET ÄR OCKSÅ hit den forne hockeystjärnan Peter flyttar tillsammans med frun Mira och barnen Maya och Leo när NHL-karriären i USA nått vägs ände. Efter proffsåren vill han ge tillbaka, träna den gamla hemstadens A-lag och ta dem till toppen. I EN SCEN som skulle platsa i en Mighty Ducks-film tar allt en vändning. Modfälld efter att ha bevittnat det usla A-laget hamnar Peter på en träning med det betydligt vassare juniorlaget – och blir hänförd. MEN BJÖRNSTAD ÄR inte en historia om Peter. Det är en historia om hans dotter. – Maya kommer från en familj där pappan är en stor hockeystjärna. Hon försöker finna sig i det, men väljer musiken framför hockeyn. Hon bryr sig inte om sporten på samma sätt som de andra i staden, säger Miriam Ingrid. ROLLEN SOM 15-ÅRIGA Maya är den största hittills för Miriam Ingrid. Lyckligtvis har hon flera gemensamma beröringspunkter med sin karaktär. Båda har en musikalisk begåvning, och precis som Maya har Miriam vuxit upp utomlands. Men det betyder inte att rollen har varit lätt. – Det här är min första stora roll. Jag har 22 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2020 bara gjort kortfilmer innan. Att vara i en karaktär så här länge är nytt för mig, och att göra något i så stor skala. Det var lite jobbigt, men det absolut svåraste var att visa sårbarhet framför så många människor, säger hon. SÅRBARHET HAR DEFINITIVT ingått i Miriams repertoar. Inte nog med att hon har en av de största rollerna, hon har dessutom flera av de allra svåraste scenerna. Hennes karaktär Maya är också den som genomgår den största förvandlingen. ENLIGT ALIETTE OPHEIM som spelar Mayas mamma, Mira, är det här något som Miriam klarar med bravur. – Miriam är lyhörd och otroligt musikalisk. Jag fattar inte hur men det uppstår alltid en slags förälskelse på varje inspelning man är på. Jag kommer ihåg hur chockad jag blev av hur otroligt begåvad hon var. Hon har en väldig känsla och skörhet som hon visar i sin musik och sina texter. Det översätts också i hennes skådespeleri, säger Aliette. ALIETTE OPHEIM KÄNNER du kanske igen från fjolårets svenska succéserie Kalifat där hon spelade agenten Fatima. När det var som mest hektiskt åkte hon skytteltrafik mellan de två serierna som spelades in samtidigt. Ena dagen var hon en säkerhetspolis som kämpade mot IS, andra dagen en mamma som slogs för sin familj. – Mira är en utbildad jurist som har stått tillbaka till förmån för hennes mans proffskarriär i USA. Hon har valt familjen, men slits ändå mellan att vara en hockeyfru och att skapa sin egen identitet yrkesmässigt. Det kanske är mer fokus på det i boken. Det blir alltid så när en bok blir film eller serie, att man måste fokusera på en viss linje. Här har man valt det som händer ungdomarna, säger Aliette. BJÖRNSTAD ÄR BASERAD på Fredrik Backmans roman med samma namn, men som Aliette säger är boken och tv-serien två helt skilda väsen. Björnstad må vara Backmans mörkaste roman, men i Peter Grönlunds händer – som tidigare regisserat de flerfaldigt Guldbaggebelönade Tjuvheder och Goliat – blir dramat ännu hårdare. Framför allt har dialogen blivit mer realistisk och den grymma tonaliteten skruvats upp ytterligare några snäpp. – Man måste banta ner och tighta till när man omvandlar bok till tv eller film. När du läser en bok blir du en medskapare. Texten föder din imaginära värld, du gör det visuella arbetet själv och skapar bilder och filmer i ditt huvud. Vår imaginära värld är ju oändligt mycket större än filmens värld. Du har möjlighet att brodera ut i en bok, dramaturgin är mycket friare. En manusförfattare måste alltid skära ner och nåla fast det, säger Aliette. ATT KRITIKERÄLSKLINGEN PETER Grönlund skulle ta sig an den folklige Fredrik Backmans bästsäljare var inte en självklarhet. – Peter ringde och sa att han hade en roll. Han var själv chockad över att han skulle göra en tv-serie av den boken, men sa att det fanns en tematik där som han ville undersöka, säger Aliette. BJÖRNSTAD ÄR SKILDRINGEN av ett samhälle där hockey betyder allt. Men för ett samhälle sargat av nedskärningar och som för varje år slukas allt mer av den norrländska skogen blir detta “allt” mindre och mindre. Det var just detta som fångade Peters intresse. – Det här är en skildring av vad som händer med ett samhälle som isolerats från sin omvärld och där folket närmast kan liknas vid en minoritetsgrupp som måste hitta ett sätt att hålla flocken samman, säger Peter. Det är en bräcklig värld men också en plats för människor att enas. På så sätt är det spännande att placera berättelsen i vinterskogen, där man tidigt lärt sig att om man avviker från stadskärnan riskerar man att frysa ihjäl bland granarna. Om man avviker från flocken riskerar man att frysas ute och får klara sig ensam. NU NÄRMAR VI oss spoiler-territorium. Men det går inte att skriva den här texten utan att trycka på den ömma nervknuten. Björnstad är berättelsen om ett övergrepp. Och i dess epicentrum står Maya. Det finns en tuff scen här som innehåller ett övergrepp. Hur tog ni er an det? – Vi pratade om det väldigt mycket och förberedde oss mentalt för att alla skulle känna sig bekväma även i en så obekväm situation. Till slut kom vi fram till en slags koreografi där det blev mer som en dans än en scen där vi skådespelade, för att ta oss ur rollen, säger Miriam. Det blev ett sätt att avdramatisera upplevelsen? – Ja, avdramatisera är precis rätt ord. Det var vad vi behövde för att få scenen