DMH 1
TEMA LITIUMJONBATTERIER Batteriet i en Tesla mode
ll S väger drygt 500 kg och innehåller 63 kilo litium och 11 kilo kobolt. Portugal – och faktiskt även i Sverige, bland annat utanför Sundsvall. Produktionen av litiumjonbatterier domineras i dagsläget fullständigt av Asien. En aktuell rapport från den franska energikonsulten Avicenne Energy visar att Kina svarade för inte mindre än 60 procent av den globala produktionen 2017, följt av Japan (17 procent) och Sydkorea (15 procent). Trots stort medialt intresse för projekt som Tesla/Panasonics anläggning Gigafactory 1 i Nevada eller Northvolts 40 miljarders-fabrik i Skellefteå, svarar USA i dagsläget endast bara för cirka 2 procent av den globala produktionen och Europa för mindre än 1 procent. ”THE USUAL SUSPECTS” En av de som vet mest om både dagens och framtidens batterier är Patrik Johansson, professor i kondenserade materiens fysik vid Chalmers i Göteborg. Patriks arbete går i korthet ut på att utveckla nya material och tekniker där energi på ett effektivt, kostnadseffektivt och hållbart sätt kan lagras i batterier – ”en blandning mellan kemi och fysik”, som han själv beskriver det. – När jag började med batterier för 25 år sedan pratade alla mobiltelefoner, säger Patrik. Det var det man skulle ha batterier till. Idag kan man säga att forskningen gått från handhållen teknik till samhällsnyttiga nischer som att elektrifiera våran transportsektor och storskalig lagring för att bättre kunna utnyttja förnybar energi. Bland svenska samarbetspartners nämner Patrik ”the usual suspects”, AB Volvo, Volvo Cars och Scania, och bland utländska aktörer Renault, PSA [Peugeot Citroën], Honda och Toyota – samt även ”en del maskinföretag” som Europas största batteritillverkare Saft. En betydande del av forskningen finansieras också av Energimyndigheten och EU. – För oss är litiumjonbatterier de ”gamla” batterierna, säger Patrik. Vi jobbar med tekniker som ligger längre fram i tiden, ofta saker vi inte alls vet om de kommer att fungera. Vi bygger egna små batterier, liknande klockbatterier, för att testa det vi utvecklat. Ett typiskt upplägg kan vara att framställa och testa några gram av ett material som ett företag sedan ska framställa 50 kg av. Hur pass akut är behovet av alternativ till litiumjonbatterier idag? – Jag skulle säga att det verkligen behövs alternativ, främst för de resursfrågor som finns kopplade kring litiumjonbatterier. I våra projekt tittar vi mycket på just hur pass hållbart det är att utveckla olika tekniker, och hur mycket det finns att tillgå av de metaller och material som behöver ingå i ett visst batteri. Sedan har ju även elektroniken runt omkring begränsningar, men vi fokuserar mest på själva battericellen. Patrik Johansson, Chalmers. Varför återvinns inte fler litiumjonbatterier idag? – Det där är intressant. Det pratas ofta om hur pass få litiumjonbatterier som återvinns, men en anledning till att återvinningsprocenten är så pass låg är att litiumjonbatterier faktiskt återanvänds i en ganska hög grad. Köper du till exempel en powerbank idag, så innehåller den ofta ett batteri som tidigare 41